Jag kom på att jag behöver en skötväska. Eller tja, i praktiken kan man väl använda vilken väska som helst bara den är smidig att få med och fyller de funktioner man vill ha?
Egentligen har jag inga speciella krav men några olika fack är väl bra så inte allt bara trycks ner huller om buller. Det är ju jättebra exempelvis om det finns ett fack så jag kan lägga ner nycklar och mobil så man slipper släpa på flera väskor.
Vad har ni för skötväska och vad tycker ni om den?
måndag 30 september 2013
fredag 27 september 2013
Dagens mage
Ja, här bjuder jag på en dagens mage iklädd inte mindre än pyjamasbyxor, sliten topp och helgalet hår.
 |
| Vecka 30+0 |
Vecka 30
Wow, kan inte riktigt förstå att hela vecka 30 redan passerat. Om tiden gick fort förut, vad gör den då inte nu?
Jag känner mig verkligen ruggigt trött för den här veckan har varit rätt fullt upp med aktiviteter av olika slag. Jag märker att kroppen inte riktigt hänger med längre, just det där att man blir så trött när man haft "fullt upp". Jag skriver inom citationstecken eftersom fullt upp numera kan vara en aktivitet om dagen. Som idag... Vi köpte äntligen lillens byrå igår och idag skruvade vi ihop den. Det var ett projekt som tog runt 2 h och jag är fortfarande helt slut trots att jag sedan lunchtid ungefär bara legat i soffan och ätit godis.
Så man kan säga att jag kämpar på här hemma, i lugn takt. Men jag försöker verkligen lyssna på kroppen och jag gör det jag orkar helt enkelt. Är bara evigt tacksam för att jag inte jobbar mer. Det hade varit katastrof.
Nåväl. Den här veckan har det verkligen varit full aktivitet i magen. Det sparkas, buffas och bökas. Det känns som att en viss liten Herr börjar tycka att det är lite trångt där inne. Så är det nog, även om jag tror att det fortfarande finns lite utrymme att snurra runt.
I måndags var jag hos barnmorskan och då låg huvudet neråt och rumpan uppåt. Hon sa att det fanns möjlighet för honom att fortfarande snurra lite men hon trodde att han nog skulle ligga kvar så tills det var dags. Det känns ju skönt att veta, att det med största sannolikhet inte blir en sätesförlossning i alla fall!
Ryggen har börjat göra mer ont nu igen den här veckan. Eller bäckenet kanske det är. Det kan göra jätteont i vissa lägen om jag böjer mig fram eller åt sidan. Att krypa eller hämta något under bord just nu är något jag verkligen undviker.
Nätterna blir också jobbigare och jobbigare. Aldrig att jag sover bra en hel natt längre. Jag får kissa runt 2 gånger/natt, vilket såklart stör sömnen. Att bebisen sedan kommer igång och har sparkfestival några gånger/natt hjälper ju inte direkt heller.
I natt var det något helt annat som störde mig. Jag vaknade flera gånger av att jag hade riktigt ont, som hugg ungefär, i övre delen av magen. När jag andades eller försökte vända lite på mig blev det värre och det fick över om jag satte mig upp eller låg mer på sidan. Har ingen aning om vad det var, för jag har aldrig känt så förut. Men kanske är det organ som på något vis trycks undan eller kommer i kläm? Det måste ju ändå kännas menar jag!
Min vikt ligger idag på +8 kg så det tickar på uppåt och jag är inte förvånad för SOM jag äter. Det äts mest hela tiden här tycker jag. Jag är hungrig jämt och inte är det lite mat jag lyckas få ner heller. Kvällsmat är ett måste för annars vaknar jag alltid hungrig mitt i natten vilket är en plåga. Och då menar jag SEN kvällsmat, typ runt 22tiden. Nyttigt värre, jag vet! Men det är okej :)
Jag känner mig verkligen ruggigt trött för den här veckan har varit rätt fullt upp med aktiviteter av olika slag. Jag märker att kroppen inte riktigt hänger med längre, just det där att man blir så trött när man haft "fullt upp". Jag skriver inom citationstecken eftersom fullt upp numera kan vara en aktivitet om dagen. Som idag... Vi köpte äntligen lillens byrå igår och idag skruvade vi ihop den. Det var ett projekt som tog runt 2 h och jag är fortfarande helt slut trots att jag sedan lunchtid ungefär bara legat i soffan och ätit godis.
Så man kan säga att jag kämpar på här hemma, i lugn takt. Men jag försöker verkligen lyssna på kroppen och jag gör det jag orkar helt enkelt. Är bara evigt tacksam för att jag inte jobbar mer. Det hade varit katastrof.
Nåväl. Den här veckan har det verkligen varit full aktivitet i magen. Det sparkas, buffas och bökas. Det känns som att en viss liten Herr börjar tycka att det är lite trångt där inne. Så är det nog, även om jag tror att det fortfarande finns lite utrymme att snurra runt.
I måndags var jag hos barnmorskan och då låg huvudet neråt och rumpan uppåt. Hon sa att det fanns möjlighet för honom att fortfarande snurra lite men hon trodde att han nog skulle ligga kvar så tills det var dags. Det känns ju skönt att veta, att det med största sannolikhet inte blir en sätesförlossning i alla fall!
Ryggen har börjat göra mer ont nu igen den här veckan. Eller bäckenet kanske det är. Det kan göra jätteont i vissa lägen om jag böjer mig fram eller åt sidan. Att krypa eller hämta något under bord just nu är något jag verkligen undviker.
Nätterna blir också jobbigare och jobbigare. Aldrig att jag sover bra en hel natt längre. Jag får kissa runt 2 gånger/natt, vilket såklart stör sömnen. Att bebisen sedan kommer igång och har sparkfestival några gånger/natt hjälper ju inte direkt heller.
I natt var det något helt annat som störde mig. Jag vaknade flera gånger av att jag hade riktigt ont, som hugg ungefär, i övre delen av magen. När jag andades eller försökte vända lite på mig blev det värre och det fick över om jag satte mig upp eller låg mer på sidan. Har ingen aning om vad det var, för jag har aldrig känt så förut. Men kanske är det organ som på något vis trycks undan eller kommer i kläm? Det måste ju ändå kännas menar jag!
Min vikt ligger idag på +8 kg så det tickar på uppåt och jag är inte förvånad för SOM jag äter. Det äts mest hela tiden här tycker jag. Jag är hungrig jämt och inte är det lite mat jag lyckas få ner heller. Kvällsmat är ett måste för annars vaknar jag alltid hungrig mitt i natten vilket är en plåga. Och då menar jag SEN kvällsmat, typ runt 22tiden. Nyttigt värre, jag vet! Men det är okej :)
torsdag 26 september 2013
Lite ledsen
Var ju hos veterinären idag med vår Tigerbus för att vi kanske misstänkte allergi eller någon ögoninfektion och just nu känns det bara tungt.
Efter att veterinären undersökt honom så såg hon ledsen ut och sa att hon misstänkte något som var väldigt ovanligt. En autoimmun sjukdom som tydligen innebär att han är allergisk mot sig själv.
Han fick direkt sövas ner för att kunna ta en biopsi i gommen och massa andra prover. Exakt svar får vi om ungefär en vecka och har vi RIKTIG tur är det något helt annat, typ en virusinfektion.
Har har fått medicin idag och vi har fått hämta ut antibiotika och några ögondroppar så det blir en liten sjukstuga här i någon vecka. Stackaren är just nu dessutom supertrött på grund av att sederingen inte släppt helt så han vinglar omkring här hemma.
Usch, det här var ju verkligen tragiska nyheter för vår lilla ettåring. Även om vi är villiga att göra mycket för honom så måste vi också inse våra begränsningar. Tack och lov har vi försäkring vilket hjälper lite ekonomiskt men om detta blir en livslång process av medicinering så kommer vi kanske ändå inte ha råd. Har gråtit några gånger för att jag inte ens vill tänka tanken att han kanske inte får vara kvar hos oss så länge till men det sista vi vill är att han ska plågas på något vis eller få försämrad livskvalitet.
Nu hoppas vi verkligen och bönar och ber om att det inte ska vara den här hemska sjukdomen som det inte finns någon bot för. Vår lilla misse. Nu ska jag gå och gosa ner mig i soffan tillsammans med honom och njuta av att snosa lite i hans mjuka päls.
 |
| Vår lille buse som nys kommit till oss |
Han fick direkt sövas ner för att kunna ta en biopsi i gommen och massa andra prover. Exakt svar får vi om ungefär en vecka och har vi RIKTIG tur är det något helt annat, typ en virusinfektion.
Har har fått medicin idag och vi har fått hämta ut antibiotika och några ögondroppar så det blir en liten sjukstuga här i någon vecka. Stackaren är just nu dessutom supertrött på grund av att sederingen inte släppt helt så han vinglar omkring här hemma.
 |
| Vår store buse som vi numera kallar "Stekarn" |
Nu hoppas vi verkligen och bönar och ber om att det inte ska vara den här hemska sjukdomen som det inte finns någon bot för. Vår lilla misse. Nu ska jag gå och gosa ner mig i soffan tillsammans med honom och njuta av att snosa lite i hans mjuka päls.
onsdag 25 september 2013
Mammagrupp
Imorgon ska jag gå på en mammagrupp, vilket jag inte alls har lust med egentligen. Det kan säkert vara bra att träffa andra blivande mammor osv men jag är inte så himla mycket för att fösas in i en grupp med "likasinnade" och liksom tvingas på ett krystat umgänge.
Jag har kanske helt fel för det kanske finns en eller flera där som jag kommer klicka jättebra med men jag har bara en känsla av att det ändå inte kommer vara någon i min ålder där och att jag mest kommer känna mig obekväm. Dessutom har jag mycket större lust att bara ligga hemma i sängen och sova där vid kl 10 när jag ska vara på den träffen. Ha! Vad otacksam jag är för att MVC gör detta. Nåja, jag ska i alla fall gå dit och ge det ett försök. En gratis fika är ju aldrig fel :)
Hur kände ni andra mammor när ni nyss fått barn angående umgänge? Hade ni stort behov av att umgås med andra eller ville ni mest vara för er själva i er lilla bubbla? Hade ni många mammavänner som ni kände innan eller har det växt fram med tiden?
På något vis känner jag att jag redan har många fina vänner som jag hellre vill värna om. För ibland hinner jag ju knappt ens träffa dem. Men såklart kan det kanske vara skönt att träffa lite folk under dagarna också när de flesta av vänner och familj jobbar.
Jag har kanske helt fel för det kanske finns en eller flera där som jag kommer klicka jättebra med men jag har bara en känsla av att det ändå inte kommer vara någon i min ålder där och att jag mest kommer känna mig obekväm. Dessutom har jag mycket större lust att bara ligga hemma i sängen och sova där vid kl 10 när jag ska vara på den träffen. Ha! Vad otacksam jag är för att MVC gör detta. Nåja, jag ska i alla fall gå dit och ge det ett försök. En gratis fika är ju aldrig fel :)
Hur kände ni andra mammor när ni nyss fått barn angående umgänge? Hade ni stort behov av att umgås med andra eller ville ni mest vara för er själva i er lilla bubbla? Hade ni många mammavänner som ni kände innan eller har det växt fram med tiden?
På något vis känner jag att jag redan har många fina vänner som jag hellre vill värna om. För ibland hinner jag ju knappt ens träffa dem. Men såklart kan det kanske vara skönt att träffa lite folk under dagarna också när de flesta av vänner och familj jobbar.
tisdag 24 september 2013
Vår lille misse
Vår lille misse har varit lite risig på sistone. Han kisar mest hela tiden och kliar sig väldigt i ena ögat med tassen. Nosen är sprucken och liksom "smutsig". Både runt nosen och runt ögonen så har han som svart torkat gegg. Och han nyser väldans i omgångar. I övrigt äter han bra och är pigg som vanligt.
Har provat att rengöra lite själv med ljummet vatten på bomullspad ett par gånger om dagen vilket gett ett positivt resultat men det har ändå inte gått över så idag ringde jag till veterinären för att beställa en tid. Hon tyckte att det lät som någon form av allergi han fått. Jag blev förvånad för jag har inte ens tänkt på att en katt också kan bli allergisk, men så kan det ju visst vara. Dessvärre har jag ingen aning om vad det skulle komma från i så fall. Hon frågade om vi använder nya parfymer eller kanske har någon ny blomma eller något som han slickat på. Men tyvärr, inget sådär uppenbart vad jag kan komma på.
Vi har i alla fall fått en tid på torsdag så att veterinären ska få kolla på honom vilket känns skönt. Hoppas inte han är allergisk utan att det kanske bara är någon liten infektion som kan botas med penicillin. Lilla killen. Tycker så synd om honom när han går och nyser och kliar sig.
Har provat att rengöra lite själv med ljummet vatten på bomullspad ett par gånger om dagen vilket gett ett positivt resultat men det har ändå inte gått över så idag ringde jag till veterinären för att beställa en tid. Hon tyckte att det lät som någon form av allergi han fått. Jag blev förvånad för jag har inte ens tänkt på att en katt också kan bli allergisk, men så kan det ju visst vara. Dessvärre har jag ingen aning om vad det skulle komma från i så fall. Hon frågade om vi använder nya parfymer eller kanske har någon ny blomma eller något som han slickat på. Men tyvärr, inget sådär uppenbart vad jag kan komma på.
Vi har i alla fall fått en tid på torsdag så att veterinären ska få kolla på honom vilket känns skönt. Hoppas inte han är allergisk utan att det kanske bara är någon liten infektion som kan botas med penicillin. Lilla killen. Tycker så synd om honom när han går och nyser och kliar sig.
 |
| LillTiger |
Glest mellan inläggen
Såhär över helgen och dagarna kring blir det ofta väldigt glest med inlägg här på bloggen. Jag trodde att jag i och med min ledighet skulle ha massvis med tid till allt möjligt och visst finns det mycket tid till att göra saker men dagarna är för det mesta fullbokade med att göra sysslor och helgerna passar vi på att försöka umgås och göra lite roliga saker nu innan bebis kommer.
MEN, en sak hinner jag i alla fall blogga om. Och det är vårt ultraljud igår. Det var kul att få se vår lilla bebis igen och OJ så stor han hade blivit. Jag måste erkänna att det var väldigt svårt att kunna se ordentligt för det gick liksom bara att se små bitar i taget. Men en sak är i alla fall säker... Det blir en liten pojke :) Vi var ju nästan säkra på det sedan förra ultraljudet men det var skönt att få det bekräftat för det var precis det vi hoppades på just nu. Vår egna fina lilla son. Så älskad och bortskämd med kärlek han kommer bli!!!
Det blev ingen video för oss och det var nog lika bra för det var som sagt väldigt svårt att se och hade inte varit så kul att visa upp för någon för inte ens vi såg knappt vad det var på skärmen. ha ha! Vi köpte dock ett foto men åter igen så var det inte mycket att hänga i granen. Men det som var skönt att höra var ju i alla fall att allt såg jättebra ut. Frisk bebis och hade bra med rörelser i magen. Den beräknade vikten låg nu på ca 1400 gram. Så han börjar bli stor men jag tänker samtidigt att det måste hända MASSA dessa sista 10 veckor eftersom att han ska öka drygt 2 kg. Phu. Jag kan nog förvänta mig en explosion av magen under hösten :)
MEN, en sak hinner jag i alla fall blogga om. Och det är vårt ultraljud igår. Det var kul att få se vår lilla bebis igen och OJ så stor han hade blivit. Jag måste erkänna att det var väldigt svårt att kunna se ordentligt för det gick liksom bara att se små bitar i taget. Men en sak är i alla fall säker... Det blir en liten pojke :) Vi var ju nästan säkra på det sedan förra ultraljudet men det var skönt att få det bekräftat för det var precis det vi hoppades på just nu. Vår egna fina lilla son. Så älskad och bortskämd med kärlek han kommer bli!!!
Det blev ingen video för oss och det var nog lika bra för det var som sagt väldigt svårt att se och hade inte varit så kul att visa upp för någon för inte ens vi såg knappt vad det var på skärmen. ha ha! Vi köpte dock ett foto men åter igen så var det inte mycket att hänga i granen. Men det som var skönt att höra var ju i alla fall att allt såg jättebra ut. Frisk bebis och hade bra med rörelser i magen. Den beräknade vikten låg nu på ca 1400 gram. Så han börjar bli stor men jag tänker samtidigt att det måste hända MASSA dessa sista 10 veckor eftersom att han ska öka drygt 2 kg. Phu. Jag kan nog förvänta mig en explosion av magen under hösten :)
fredag 20 september 2013
Träning och kost under graviditeten
Innan jag blev gravid så vet jag att jag planerade för att jag skulle hålla igång så gått det gick under graviditeten och även försöka hålla mig på banan vad gäller kosten. Inget överdrivet alltså, men mer att äta varierat och skippa massa onödiga sötsaker på veckodagarna.
Kan säga att det hela kraschade bara några veckor efter det glada beskedet. Med en tuff start vad gäller ständigt illamåendet och kräkningar så jag ju träning helt uteslutet. Jag hade ju knappt ork till att ta mig mellan sängen och toaletten så att löpträna eller gymma var ju bara att glömma. Detsamma gäller kosten... Allt som kom ner kom också upp. Läkare och barnmorskan var på mig att jag måste äta äta äta lite hela tiden, vad som helst som gick ner dög tydligen. Så i mitt fall blev det Coca Cola, nyponsoppa, äpple, yoghurt och vitt rostbröd. Det var sannerligen 10 veckor av ICKE varierande kost. Speciellt nyttig var den väl inte heller, he he.
Men illamåendet och kräkningarna gick så småningom över och aptiten och orken kom tillbaka, så även aptiten. Tror jag på något vis levde rätt länge på att läkare sagt att jag skulle äta allt jag var sugen på och allt jag fick i mig. Duktig flicka som är jag lydde jag exemplariskt :) Kakor, bullar, lösgodis, popcorn, gräddiga såser, potatismos mm. Mmmmm så gott!!
Träningen lades även den totalt på hyllan och ligger väl där än.
Men nu har jag 10 veckor kvar av den här graviditeten och jag har bestämt mig för att försöka göra det bästa möjliga. För visst är det aldrig för sent att börja? :)
Ska verkligen försöka minska ner på mitt sockerintag och verkligen försöka komma ut på minst 30 minuters promenad om dagen (skulle vara otroligt nöjd om jag lyckades med det. Mer träning än så tror jag är fysiskt omöjligt för mig just nu).
Med det sagt så är nu dags att stänga av datorn och dra på sig träningskläderna och bege sig ut i solen.
Kan säga att det hela kraschade bara några veckor efter det glada beskedet. Med en tuff start vad gäller ständigt illamåendet och kräkningar så jag ju träning helt uteslutet. Jag hade ju knappt ork till att ta mig mellan sängen och toaletten så att löpträna eller gymma var ju bara att glömma. Detsamma gäller kosten... Allt som kom ner kom också upp. Läkare och barnmorskan var på mig att jag måste äta äta äta lite hela tiden, vad som helst som gick ner dög tydligen. Så i mitt fall blev det Coca Cola, nyponsoppa, äpple, yoghurt och vitt rostbröd. Det var sannerligen 10 veckor av ICKE varierande kost. Speciellt nyttig var den väl inte heller, he he.
Men illamåendet och kräkningarna gick så småningom över och aptiten och orken kom tillbaka, så även aptiten. Tror jag på något vis levde rätt länge på att läkare sagt att jag skulle äta allt jag var sugen på och allt jag fick i mig. Duktig flicka som är jag lydde jag exemplariskt :) Kakor, bullar, lösgodis, popcorn, gräddiga såser, potatismos mm. Mmmmm så gott!!
Träningen lades även den totalt på hyllan och ligger väl där än.
Men nu har jag 10 veckor kvar av den här graviditeten och jag har bestämt mig för att försöka göra det bästa möjliga. För visst är det aldrig för sent att börja? :)
Ska verkligen försöka minska ner på mitt sockerintag och verkligen försöka komma ut på minst 30 minuters promenad om dagen (skulle vara otroligt nöjd om jag lyckades med det. Mer träning än så tror jag är fysiskt omöjligt för mig just nu).
Med det sagt så är nu dags att stänga av datorn och dra på sig träningskläderna och bege sig ut i solen.
Dagen då man inser
Jag har väl egentligen hela tiden tyckt att min mage sett rätt liten ut. Eller liksom, jag har gått och tänkt att folk kanske inte förstår att jag är gravid utan mer bara är tjock.
Men igår var vi ute på en promenad på kvällen och Mattias knäppte ett kort. När jag sedan fick se bilden insåg jag helt plötsligt att min mage ser enorm ut och att ingen borde kunna missa att det ligger en bebis där i. Nu undrar jag bara lite chockartat hur magen ska kunna växa i 2½ månad till?
Men igår var vi ute på en promenad på kvällen och Mattias knäppte ett kort. När jag sedan fick se bilden insåg jag helt plötsligt att min mage ser enorm ut och att ingen borde kunna missa att det ligger en bebis där i. Nu undrar jag bara lite chockartat hur magen ska kunna växa i 2½ månad till?
 |
| Bilden som fick mig att inse att jag helt plötsligt blivit tjock :) |
torsdag 19 september 2013
Vecka 29
Nu blir det en till veckouppdatering igen men jag vill ju inte falla efter varje vecka så ni får stå ut med detta :)
Alltså sista dagen i vecka 29 idag. Det känns galet när jag tänker på att jag är i vecka 30 imorgon. Nu börjar det verkligen närma sig. Det är liksom sluttampen kvar på något vis. Även om 10 veckor såklart ändå är ett tag, så går det fort och i ärlighetens namn så vet man ju aldrig riktigt när bebis bestämmer sig för att komma ut.
Den här veckan har jag mått mycket bättre än förra. Jag känner verkligen vilken stor skillnad det gjort att jag inte jobbar längre. Helgen och början av veckan gick ut på att på något vis försöka ta igenom förlorad sömn och jag tror faktiskt att jag lyckades. Nu unnar jag mig dessutom sömn när jag känner att jag är trött. Spelar ingen roll om det är kl 11 på förmiddagen eller kl 16 på eftermiddagen, vill jag sova så passar jag på att göra det. Sover bättre på nätterna gör jag också trots att jag ofta behöver kliva upp några gånger och kissa. Tror att jag sover så bra nu beror på att jag vet att jag inte behöver gå upp tidigt på morgonen. Har unnat mig härliga sovmorgnar till kl 10-11 nu i veckan vilket i princip är rekord för mig som normalt har svårt att sova till längre än kl 9. Men jag njuter.
Så smått börjar vi komma i ordning lite här hemma och jag börjar väl mer och mer inse att hemmet faktiskt snart kommer att delas av ytterligare en medlem. Skötbord köptes i veckan och nu ska vi bara hämta hem sängen också innan alla de stora sakerna är på plats!
I övrigt så har den här veckan varit lugn, ja såklart förutom att jag var jätteorolig och fick komma in en extra gång till barnmorskan och lyssna på hjärtljuden. Sedan dess har det dock varit full aktivitet i magen varje dag så det var precis som att han förstod att det nog var bäst att böka runt lite varje dag för att inte skrämma mamma och pappa :)
Har stadigt gått upp 0,5 kg till den här veckan och ligger nu alltså på +7,5 kg från inskrivningen. Det börjar så smått närma sig 10 kg och jag undrar var det kommer sluta. Om det fortsätter i den här takten så landar det väl på 12-13 kg så det känns ju väldigt okej. Eller så blir jag en sådan som lägger på mig massa vätska på slutet så jag kommer upp till 20 kg ;) Vi får se :)
Alltså sista dagen i vecka 29 idag. Det känns galet när jag tänker på att jag är i vecka 30 imorgon. Nu börjar det verkligen närma sig. Det är liksom sluttampen kvar på något vis. Även om 10 veckor såklart ändå är ett tag, så går det fort och i ärlighetens namn så vet man ju aldrig riktigt när bebis bestämmer sig för att komma ut.
Den här veckan har jag mått mycket bättre än förra. Jag känner verkligen vilken stor skillnad det gjort att jag inte jobbar längre. Helgen och början av veckan gick ut på att på något vis försöka ta igenom förlorad sömn och jag tror faktiskt att jag lyckades. Nu unnar jag mig dessutom sömn när jag känner att jag är trött. Spelar ingen roll om det är kl 11 på förmiddagen eller kl 16 på eftermiddagen, vill jag sova så passar jag på att göra det. Sover bättre på nätterna gör jag också trots att jag ofta behöver kliva upp några gånger och kissa. Tror att jag sover så bra nu beror på att jag vet att jag inte behöver gå upp tidigt på morgonen. Har unnat mig härliga sovmorgnar till kl 10-11 nu i veckan vilket i princip är rekord för mig som normalt har svårt att sova till längre än kl 9. Men jag njuter.
Så smått börjar vi komma i ordning lite här hemma och jag börjar väl mer och mer inse att hemmet faktiskt snart kommer att delas av ytterligare en medlem. Skötbord köptes i veckan och nu ska vi bara hämta hem sängen också innan alla de stora sakerna är på plats!
I övrigt så har den här veckan varit lugn, ja såklart förutom att jag var jätteorolig och fick komma in en extra gång till barnmorskan och lyssna på hjärtljuden. Sedan dess har det dock varit full aktivitet i magen varje dag så det var precis som att han förstod att det nog var bäst att böka runt lite varje dag för att inte skrämma mamma och pappa :)
Har stadigt gått upp 0,5 kg till den här veckan och ligger nu alltså på +7,5 kg från inskrivningen. Det börjar så smått närma sig 10 kg och jag undrar var det kommer sluta. Om det fortsätter i den här takten så landar det väl på 12-13 kg så det känns ju väldigt okej. Eller så blir jag en sådan som lägger på mig massa vätska på slutet så jag kommer upp till 20 kg ;) Vi får se :)
Mammakläder sökes
Jag började med mammakläder rätt tidigt, eller mammabyxor rättare sagt. Hade ju från förra graviditeten och såg ingen mening med att trycka ner mig i trånga jeans när jag inte var tvungen :)
Första mammatröjan köptes runt v 20 och sedan ett par veckor tillbaka använder jag i princip bara mammakläder rakt igenom. Vissa koftor och liknande funkar fortfarande men det mesta fick helt enkelt för ful passform.
Nu har jag också insett att hela min kropp förändrats rätt mycket och att inte ens mina mammakläder sitter snyggt alla gånger. Det är som att alla mina extrakilon (förutom de som sitter på magen) har satt sig på rygg/rumpa. Ryggen har liksom blivit konstigt mjuk och bred på något vis och rumpan vet jag inte riktigt vilken form den fått? Lång, bred och platt? ha ha! Det ser jätteknepigt ut och vips så har jag typ 4 bilringar på ryggen/rumpan.
Så, nu känner jag lite småpanik över att hitta nya kläder igen. Har nog handlat upp det mesta på H&M som jag gillar och jag har inte direkt hittat många andra butiker som säljer mammakläder till drägliga priser. För det måste vara hyfsat billigt eftersom jag ändå bara kommer kunna använda de i 2-3 månader.
Så har ni tips på butiker i Göteborg eller nätbutiker som säljer mammakläder? Tips mottages tacksamt :)
Första mammatröjan köptes runt v 20 och sedan ett par veckor tillbaka använder jag i princip bara mammakläder rakt igenom. Vissa koftor och liknande funkar fortfarande men det mesta fick helt enkelt för ful passform.
Nu har jag också insett att hela min kropp förändrats rätt mycket och att inte ens mina mammakläder sitter snyggt alla gånger. Det är som att alla mina extrakilon (förutom de som sitter på magen) har satt sig på rygg/rumpa. Ryggen har liksom blivit konstigt mjuk och bred på något vis och rumpan vet jag inte riktigt vilken form den fått? Lång, bred och platt? ha ha! Det ser jätteknepigt ut och vips så har jag typ 4 bilringar på ryggen/rumpan.
Så, nu känner jag lite småpanik över att hitta nya kläder igen. Har nog handlat upp det mesta på H&M som jag gillar och jag har inte direkt hittat många andra butiker som säljer mammakläder till drägliga priser. För det måste vara hyfsat billigt eftersom jag ändå bara kommer kunna använda de i 2-3 månader.
Så har ni tips på butiker i Göteborg eller nätbutiker som säljer mammakläder? Tips mottages tacksamt :)
onsdag 18 september 2013
Jämförelse
Satt och kikade igenom lite gamla bilder från sommaren och jag är glad att jag ändå dokumenterat magen lite då och då för det är så mycket som har hänt. Just nu känns det nästan overkligt att titta på bilder när det inte fanns en tjock mage. Jag har nästan glömt hur det var och det känns faktiskt som att den här magen funnits med mig jämt. Men nu ska ni få se att så inte är fallet :)
Alla bilder är tagna med ungefär en månads mellanrum. Visst har det hänt grejer? :)
Alla bilder är tagna med ungefär en månads mellanrum. Visst har det hänt grejer? :)
 |
| -maj- |
 |
| -juni- |
 |
| -juli- |
 |
| -augusti- |
 |
| -september- |
Dagens mage
 |
| Vecka 28+5 |
Ledsen att bilden blev lite suddig och att jag alltid lyckas ta dagens bilder när vi har massa påsar och skräp i bakgrunden :D Men ni får överleva båda dessa saker för jag orkar inte ta om bilden.
tisdag 17 september 2013
Lyssnade på mina instinkter...
... som tack och lov var felaktiga :)
Jag ringde i morse till barnmorskan och berättade läget och jag fick en tid till henne 2 timmar senare. Så jag gjorde mig i ordning och åkte in till stan. Lyssnade direkt på hjärtljuden som var finfina med 148 slag/min. Givetvis blev det väldans liv i magen också och det sparkades hejvilt både åt höger och vänster när vi lyssnade. Så typiskt va?
Sedan steg hjärtljuden lite väääl högt så barnmorskan såg lite bekymrad ut och sa att nu tyckte hon nog att han blev lite väl glad, men ett par sekunder senare så hörde vi hur ljuden sjönk igen och allt var bra.
Besöket tog bara 5 minuter men det lugnade mig mycket. Hon sa att det var jättebra att jag ändå reagerat på att något känts annorlunda och faktiskt kommit in. Blev jag orolig igen var jag välkommen tillbaka.
Så skönt att höra att allt är väl där inne. Tydligen har jag bara en trött liten bebis som sover mycket. Och störd gillar han inte att bli för så sparkas han ordentligt :)
Jag ringde i morse till barnmorskan och berättade läget och jag fick en tid till henne 2 timmar senare. Så jag gjorde mig i ordning och åkte in till stan. Lyssnade direkt på hjärtljuden som var finfina med 148 slag/min. Givetvis blev det väldans liv i magen också och det sparkades hejvilt både åt höger och vänster när vi lyssnade. Så typiskt va?
Sedan steg hjärtljuden lite väääl högt så barnmorskan såg lite bekymrad ut och sa att nu tyckte hon nog att han blev lite väl glad, men ett par sekunder senare så hörde vi hur ljuden sjönk igen och allt var bra.
Besöket tog bara 5 minuter men det lugnade mig mycket. Hon sa att det var jättebra att jag ändå reagerat på att något känts annorlunda och faktiskt kommit in. Blev jag orolig igen var jag välkommen tillbaka.
Så skönt att höra att allt är väl där inne. Tydligen har jag bara en trött liten bebis som sover mycket. Och störd gillar han inte att bli för så sparkas han ordentligt :)
Hur mår du egentligen?
Jag funderar starkt på att ringa min BM idag och försöka komma in och få lyssna lite på hjärtslagen för jag börjar seriöst bli orolig att något inte står helt rätt till. Det är ju såklart svårt att veta hur befogad ens oro är när man inte varit såhär gravid förut och inte vet hur mycket variation som är normalt och inte. Men som jag skrivit tidigare så har bebisen varit ganska lugn i kanske 2 veckor. Jag känner absolut rörelser många många gånger/dag men det är liksom bara en eller kanske max 5 sparkar åt gången och sedan helt lugnt igen. Bökar omkring där inne gör han inte heller direkt utan det är en liten kick och sedan lugnt ett tag för att sedan kicka en gång igen osv.
I natt var det väldigt lugnt i magen och han brukar alltid komma igång när jag lägger mig på sidan men det var helt lugnt i magen. Detsamma gällde i morse när jag la mig på sidan. Bara en kick och inte mer.
Tvingade Mattias att lyssna lite på magen och visst hördes små hjärtslag. Vi försökte klocka och fick det till runt 130 slag/minut vilket ju är normalt. Men ändå. Jag är orolig för att jag tycker helt enkelt det rör sig för lite där inne. Kanske överdriver jag och nojar helt i onödan, men jag gillar inte känslan jag har inom mig just nu.
I natt var det väldigt lugnt i magen och han brukar alltid komma igång när jag lägger mig på sidan men det var helt lugnt i magen. Detsamma gällde i morse när jag la mig på sidan. Bara en kick och inte mer.
Tvingade Mattias att lyssna lite på magen och visst hördes små hjärtslag. Vi försökte klocka och fick det till runt 130 slag/minut vilket ju är normalt. Men ändå. Jag är orolig för att jag tycker helt enkelt det rör sig för lite där inne. Kanske överdriver jag och nojar helt i onödan, men jag gillar inte känslan jag har inom mig just nu.
måndag 16 september 2013
Tillväxtultraljud
Har äntligen lyckats få en tid nu för ett ultraljud. Jag var orolig för att jag var ute för sent och att det kanske inte skulle bli något trots allt. Men jag hade tur. Så om en vecka blir det först vanlig kontroll hos BM och sedan på eftermiddagen gå på ultraljud. Och allt detta på Mattias födelsedag också :) Så det blir en riktigt fin present.
Har inte bestämt om vi bara ska köpa bilder eller om vi ska köpa en video också. Är det roligt att ha video?
Har inte bestämt om vi bara ska köpa bilder eller om vi ska köpa en video också. Är det roligt att ha video?
Boa lite
Igår fick vi ett rejält ryck här hemma och hjälptes åt att röja lite för att kunna boa. Bokhyllorna i sovrummet fick åka ut i vardagsrummet på ny plats och byrån i vardagsrummet fick komma in i sovrummet. Egentligen inga massiva förändringar men med lite annat småfix så blev det faktiskt väldigt trivsamt och bra tycker vi. Nu har vi plats för lite bebissaker och går väl mest och väntar på att få hem dem så vi kan börja fixa. Även om jag måste medge att det känns lite tidigt att sätta upp saker redan nu. Men Mattias var angelägen i morse om att få sovrummet i ordning. "Tänk om bebisen skulle födas nu, man vet ju aldrig?", och ja, det är ju visserligen sant. Då är det ju skönt att ha saker och ting i någorlunda ordning. Men vi hoppas allt han stannar där 2 månader till, sedan får han komma om han vill :)
I alla fall så ringde jag på en annons för ett skötbord som jag gillade så imorgon ska Mattias kolla på det efter jobbet och det blir nog ett köp. Sedan är det bara spjälsängen som ska hämtas från våra bekanta och köp av lite sängkläder o dyl. Men det ska bli skönt faktiskt att få det gjort.
När fixade ni i ordning det sista med möbler och så?
I alla fall så ringde jag på en annons för ett skötbord som jag gillade så imorgon ska Mattias kolla på det efter jobbet och det blir nog ett köp. Sedan är det bara spjälsängen som ska hämtas från våra bekanta och köp av lite sängkläder o dyl. Men det ska bli skönt faktiskt att få det gjort.
När fixade ni i ordning det sista med möbler och så?
Vecka 28
Nu har hela helgen gått så det här inlägget är ett par dagar sent, men hur som helst så har hela vecka 28 kommit och gått så det är dags att lite kort dokumentera hur den veckan var.
Det är väl egentligen två saker som har präglat den senaste veckan. För det första trötthet och det andra är lugn. Jag har sovit otroligt dåligt vilket resulterat i att jag också varit ofantligt trött. Jag har kunnat sova jämt, hela tiden men tyvärr inte fått. När jag inte har jobbat så har jag varit helt utslagen och inte orkar med någonting vilket har känts frustrerande. Man känner liksom inte igen sin kropp. Är man 23 år så SKA man orka hur mycket som helst. Men icke! Tack och lov jobbar jag inte mer så jag slipper känna stress över att jag inte sover så bra på nätterna.
Lugnet jag nämnde gäller lillen i magen. Jag trodde ju verkligen att det skulle vara många hårda sparkar vid den här tiden. Men det är mer buffar nu igen, som det var där i början när man började känna bebisen, fast oftare då. Ibland får han ju till en kick så hela magen hoppar, men för det mesta är det ganska lugnt. Det har ju varit lugnare nu i kanske 2 veckor så kanske är bebisen helt enkelt inte lika livlig som jag trodde i början när det var full rulle mest hela tiden. Han kanske också är trött när jag är trött? I så fall förstår jag att det är lugnare nu för jag är TRÖTT!
I övrigt är det inte mycket nytt som händer. Mattias kan nu lägga örat mot magen och höra hjärtljuden. Vi klockade en minut och räknade slagen här om dagen och då var det 150 slag/min. Ganska häftigt :) Försökte lyssna själv i morse med ett stetoskop men det enda jag hörde var pulserande ljud i samma takt som mina egna hjärtslag. Så det kan ju inte ha varit bebisens direkt. Undrade först om det var navelsträngen men läste sedan att den ska slå lika snabbt som bebisens hjärta. Däremot moderkakan pulserar lika snabbt som min puls, så kanske var det den jag kände? För det var just på den sidan som läkaren sagt att den satt.
Har sedan förra veckan gått upp 0,5 kg så nu ligger jag på +7 kg sedan inskrivningen. Det känns lagom och bra för nu. Bristningarna fortsätter att bli fler och fler så jag har inga som helst förhoppningar att bli det minsta skonad där. En riktig liten zebra är vad jag kommer se ut som. Men det gör mig inte så mycket. Det är det värt :)
Det är väl egentligen två saker som har präglat den senaste veckan. För det första trötthet och det andra är lugn. Jag har sovit otroligt dåligt vilket resulterat i att jag också varit ofantligt trött. Jag har kunnat sova jämt, hela tiden men tyvärr inte fått. När jag inte har jobbat så har jag varit helt utslagen och inte orkar med någonting vilket har känts frustrerande. Man känner liksom inte igen sin kropp. Är man 23 år så SKA man orka hur mycket som helst. Men icke! Tack och lov jobbar jag inte mer så jag slipper känna stress över att jag inte sover så bra på nätterna.
Lugnet jag nämnde gäller lillen i magen. Jag trodde ju verkligen att det skulle vara många hårda sparkar vid den här tiden. Men det är mer buffar nu igen, som det var där i början när man började känna bebisen, fast oftare då. Ibland får han ju till en kick så hela magen hoppar, men för det mesta är det ganska lugnt. Det har ju varit lugnare nu i kanske 2 veckor så kanske är bebisen helt enkelt inte lika livlig som jag trodde i början när det var full rulle mest hela tiden. Han kanske också är trött när jag är trött? I så fall förstår jag att det är lugnare nu för jag är TRÖTT!
 |
| Vecka 28 |
Har sedan förra veckan gått upp 0,5 kg så nu ligger jag på +7 kg sedan inskrivningen. Det känns lagom och bra för nu. Bristningarna fortsätter att bli fler och fler så jag har inga som helst förhoppningar att bli det minsta skonad där. En riktig liten zebra är vad jag kommer se ut som. Men det gör mig inte så mycket. Det är det värt :)
söndag 15 september 2013
Sjuk idag
Tack för alla kommentarer angående inköp. Det var både en och två saker som ni skrev som jag helt glömt bort att jag tidigare tänkt på. Så det blir till att göra en lista nu i veckan och sedan börja bocka av. Men inköpen får nog vänta tills jag röjt undan lite den här veckan. Det ska göras plats i vårt sovrum för allt :)
Nåväl, helgen har som vanligt gått allt för fort. Men det har ändå varit en bra sådan, vi har hunnit umgås mycket och fått gjort mycket.
I natt dessvärre vaknade jag med sprängande huvudvärk. Brukar aldrig hända att jag går och lägger mig och mår bra och vaknar så av att jag inte mår bra, men det gjorde jag i alla fall. Låg ett bra tag och vred och vände på mig innan jag fick i mig en huvudvärkstablett, men det dröjde nog inte mer än en kvart innan min gamla vän bunken fick komma till användning. Kändes precis som i början av graviditeten och där satt jag mitt i natten och kallsvettades och kräktes. Usch, jag hade hoppats på att få slippa det nu resten av tiden ut, men icke.
Hela morgonen har jag legat i sängen och inte velat äta eller dricka, har haft huvudvärk och illamående. Det är först nu som jag lyckats ta mig upp ur sängen och få i mig lite fil. Inget annat lockade!
Får hoppas att det bara var något konstigt jag ätit eller att min kropp helt enkelt var så utmattad efter veckan så den bara slog bakut. Vill ju inte börja min ledighet med att ligga flera dagar i sängen. Men om så skulle vara fallet så kan jag ju bara vara evigt tacksam över att jag inte jobbar mer :) Jag inser verkligen mer och mer hur mycket jag behöver vara ledig.
Nåväl, helgen har som vanligt gått allt för fort. Men det har ändå varit en bra sådan, vi har hunnit umgås mycket och fått gjort mycket.
I natt dessvärre vaknade jag med sprängande huvudvärk. Brukar aldrig hända att jag går och lägger mig och mår bra och vaknar så av att jag inte mår bra, men det gjorde jag i alla fall. Låg ett bra tag och vred och vände på mig innan jag fick i mig en huvudvärkstablett, men det dröjde nog inte mer än en kvart innan min gamla vän bunken fick komma till användning. Kändes precis som i början av graviditeten och där satt jag mitt i natten och kallsvettades och kräktes. Usch, jag hade hoppats på att få slippa det nu resten av tiden ut, men icke.
Hela morgonen har jag legat i sängen och inte velat äta eller dricka, har haft huvudvärk och illamående. Det är först nu som jag lyckats ta mig upp ur sängen och få i mig lite fil. Inget annat lockade!
Får hoppas att det bara var något konstigt jag ätit eller att min kropp helt enkelt var så utmattad efter veckan så den bara slog bakut. Vill ju inte börja min ledighet med att ligga flera dagar i sängen. Men om så skulle vara fallet så kan jag ju bara vara evigt tacksam över att jag inte jobbar mer :) Jag inser verkligen mer och mer hur mycket jag behöver vara ledig.
fredag 13 september 2013
Mammaledig
Jag klarade det!
Alltså, inte bara den här veckan utan alla de år som jag jobbat och slitit. Nu är jag ledig för en lååång tid fram över och behöver inte bry mig ett dugg om jobbrelaterade saker. Som jag längtat efter den här dagen. Äntligen har jag jobbat klart :)
Okej, egentligen är jag väl inte mammaledig än på ett litet tag. Jag inleder ju nu med ett par veckors semester som jag låtit sparas på och sedan går jag över på graviditetsledighet fram till 11 dagar innan BF. Så det är egentligen inte förrän i slutet av november som jag på riktigt blir mammaledig. Men i praktiken gör det ju ingen skillnad. Jag är i vilket fall som helst 100% ledig från mitt jobb och kommer nu att gå i väntans tider tills att bebisen behagar kika ut :)
Alltså, inte bara den här veckan utan alla de år som jag jobbat och slitit. Nu är jag ledig för en lååång tid fram över och behöver inte bry mig ett dugg om jobbrelaterade saker. Som jag längtat efter den här dagen. Äntligen har jag jobbat klart :)
Okej, egentligen är jag väl inte mammaledig än på ett litet tag. Jag inleder ju nu med ett par veckors semester som jag låtit sparas på och sedan går jag över på graviditetsledighet fram till 11 dagar innan BF. Så det är egentligen inte förrän i slutet av november som jag på riktigt blir mammaledig. Men i praktiken gör det ju ingen skillnad. Jag är i vilket fall som helst 100% ledig från mitt jobb och kommer nu att gå i väntans tider tills att bebisen behagar kika ut :)
onsdag 11 september 2013
TRÖTT
Nu kanske jag tjatar lite om att jag är väldigt trött men jag måste ändå få det dokumenterat för det är något hiskeligt vad min kropp kämpar emot mig just nu. Från att ha känt mig lite tröttare än vanligt, till att ha känt mig jättetrött som i början av graviditeten till nu då jag känner till totalt utpumpad varje dag. Jag känner mig verkligen sjuk alltså av tröttheten.
Jag sover sämre än sämst på nätterna så visst kan det ju ha sina förklaringar, men när jag har möjlighet somnar jag ändå om någon timma eller två på morgonkvisten för att sedan knappt orka ta mig upp och äta frukost. Vid lunchtid är jag så trött så jag inte vet vad jag ska ta mig till och sover då igen i kanske 3(!) h. Men min kropp vill sova ännu mer och under kvällen går jag runt som i en dimma.
Dels är det väldigt frustrerande att inte sova bra på nätterna men det är väl okej så länge man inte har ett jobb att sköta. Jag är nästan orolig för mina två sista arbetsdagar när jag ska upp i ottan och vara borta långa dagar. På riktigt så kan det hända att jag kommer somna ståendes på jobbet.
Tyvärr gör även detta att jag blir väldigt instängd hemma. Jag orkar liksom inte ta mig ut på promenad eller än mindre att åka in till stan och böka. Men kanske, om jag har tur, så släpper en spärr inom mig efter den här veckan. Då vet jag att jag har all tid i världen att göra mina grejer och att jag kan sova när och hur mycket jag vill.
Är det här ett väldigt vanligt fenomen som gravid eller är det något fel på mig? ha ha. Jag menar, det kanske är så att några av mina värden är väldigt dåliga eller så?
Jag sover sämre än sämst på nätterna så visst kan det ju ha sina förklaringar, men när jag har möjlighet somnar jag ändå om någon timma eller två på morgonkvisten för att sedan knappt orka ta mig upp och äta frukost. Vid lunchtid är jag så trött så jag inte vet vad jag ska ta mig till och sover då igen i kanske 3(!) h. Men min kropp vill sova ännu mer och under kvällen går jag runt som i en dimma.
Dels är det väldigt frustrerande att inte sova bra på nätterna men det är väl okej så länge man inte har ett jobb att sköta. Jag är nästan orolig för mina två sista arbetsdagar när jag ska upp i ottan och vara borta långa dagar. På riktigt så kan det hända att jag kommer somna ståendes på jobbet.
Tyvärr gör även detta att jag blir väldigt instängd hemma. Jag orkar liksom inte ta mig ut på promenad eller än mindre att åka in till stan och böka. Men kanske, om jag har tur, så släpper en spärr inom mig efter den här veckan. Då vet jag att jag har all tid i världen att göra mina grejer och att jag kan sova när och hur mycket jag vill.
Är det här ett väldigt vanligt fenomen som gravid eller är det något fel på mig? ha ha. Jag menar, det kanske är så att några av mina värden är väldigt dåliga eller så?
Inköp
Jag trodde nog jag skulle vara en av de mammorna som hade allt förberett inför bebis ankomst långt i förväg. Sanningen är den totala motsatsen. Inser, med lite halvpanik, att vi i princip inte köpt någonting.
Okej, vagn, säng och babysitter har vi (det har vi fått låna) och lite småkläder har vi köpt också. Även någon filt och lite olika åkpåsar som vi fått. That's it. I klädväg kommer vi nog dock inte köpa mer faktiskt, jo en overall är jag på jakt efter. Men min svägerska har två pojkar så jag ska få gå igenom alla deras gamla kläder och låna vad jag vill. Känns jättebra och praktiskt av flera olika anledningar, så småttingkläderna är fixade. Dessutom kommer vi säkert få en del. En vintermössa också ifs, om inte svägerskan har på lager ;)
Alla amningsgrejer som behövs till mig kommer vi inte köpa förrän i slutet, bara jobbigt att ha liggandes hemma. Detsamma gäller småsaker till bebisen som blöjor med tillbehör, salvor osv.
Vad gäller ersättning/nappflaskor kommer vi nog strunta i det till att börja med. Jag vill jättegärna amma och kommer kämpa för att få det att fungera. Skulle det sedan mot all förmodan inte göra det så tar vi det då. Känns bara lite onödigt att lägga pengar på saker som kanske aldrig används.
Babyskyddet kommer vi hyra från sjukhuset i samband med förlossningen. Jättebra lösning tycker vi för då vet vi att skyddet är krocktestat och godkänt. Sedan när bebisen växer ur skyddet lämnar man bara tillbaka det så slipper det stå och samla damm och ta upp plats. Dessutom tycker jag att 400 kr är ett grymt bra pris för att få hyra i 9 månader. De skydd som hyrs ut kostar annars 1300 kr att köpa i butik.
Det stora egentligen som jag kommer att tänka på direkt sådär som vi behöver är en byrå och ett skötbord med tillbehör samt en skötväska av något slag. Har också tänkt på lite andra saker som för visso inte är livsnödvändigt men kanske ändå trevligt att ha, så som babygym, bärsjal, badbalja och eventuellt något babynest eller babykorg som går att flytta med runt i lägenheten.
och just det ja, täcke, kudde och lite sängkläder också samt en babytermometer och annat småpill så som nagelkit och nappar.
Alltså jag vet inte om jag är väldigt naiv just nu, men jag svårt att komma på fler saker som vi ska införskaffa. Visst finns det en miljon saker som man skulle kunna köpa men vårt utrymme här i lägenheten är ganska begränsat så massa onödiga saker får faktiskt vänta tills vi har flyttat.
Märker att även om det kanske inte är jättemycket stora saker som vi måste köpa in så är det nog ändå dags att börja fylla på här hemma med resterande saker. Är nog rätt skönt om allt är klart i alla fall några veckor innan BF. Man vet ju inte riktigt när förlossningen väljer att sätta igång :)
Vilka saker skulle ni inte velat klara er utan den där första tiden? och vilka saker var väldigt onödigt?
Okej, vagn, säng och babysitter har vi (det har vi fått låna) och lite småkläder har vi köpt också. Även någon filt och lite olika åkpåsar som vi fått. That's it. I klädväg kommer vi nog dock inte köpa mer faktiskt, jo en overall är jag på jakt efter. Men min svägerska har två pojkar så jag ska få gå igenom alla deras gamla kläder och låna vad jag vill. Känns jättebra och praktiskt av flera olika anledningar, så småttingkläderna är fixade. Dessutom kommer vi säkert få en del. En vintermössa också ifs, om inte svägerskan har på lager ;)
Alla amningsgrejer som behövs till mig kommer vi inte köpa förrän i slutet, bara jobbigt att ha liggandes hemma. Detsamma gäller småsaker till bebisen som blöjor med tillbehör, salvor osv.
Vad gäller ersättning/nappflaskor kommer vi nog strunta i det till att börja med. Jag vill jättegärna amma och kommer kämpa för att få det att fungera. Skulle det sedan mot all förmodan inte göra det så tar vi det då. Känns bara lite onödigt att lägga pengar på saker som kanske aldrig används.
Babyskyddet kommer vi hyra från sjukhuset i samband med förlossningen. Jättebra lösning tycker vi för då vet vi att skyddet är krocktestat och godkänt. Sedan när bebisen växer ur skyddet lämnar man bara tillbaka det så slipper det stå och samla damm och ta upp plats. Dessutom tycker jag att 400 kr är ett grymt bra pris för att få hyra i 9 månader. De skydd som hyrs ut kostar annars 1300 kr att köpa i butik.
Det stora egentligen som jag kommer att tänka på direkt sådär som vi behöver är en byrå och ett skötbord med tillbehör samt en skötväska av något slag. Har också tänkt på lite andra saker som för visso inte är livsnödvändigt men kanske ändå trevligt att ha, så som babygym, bärsjal, badbalja och eventuellt något babynest eller babykorg som går att flytta med runt i lägenheten.
och just det ja, täcke, kudde och lite sängkläder också samt en babytermometer och annat småpill så som nagelkit och nappar.
Alltså jag vet inte om jag är väldigt naiv just nu, men jag svårt att komma på fler saker som vi ska införskaffa. Visst finns det en miljon saker som man skulle kunna köpa men vårt utrymme här i lägenheten är ganska begränsat så massa onödiga saker får faktiskt vänta tills vi har flyttat.
Märker att även om det kanske inte är jättemycket stora saker som vi måste köpa in så är det nog ändå dags att börja fylla på här hemma med resterande saker. Är nog rätt skönt om allt är klart i alla fall några veckor innan BF. Man vet ju inte riktigt när förlossningen väljer att sätta igång :)
Vilka saker skulle ni inte velat klara er utan den där första tiden? och vilka saker var väldigt onödigt?
Ultraljud
Glad i hågen tänkte jag idag boka det ultraljudet som vi planerat för ett bra tag. Tycker nu att det gått lagom lång tid från rutinultraljudet och vi är bra nyfikna på att se vår lille kille igen (och konstatera att det verkligen är en kille). Har tidigare varit i kontakt med Emma ultraljudsklinik vilket jag tycker har varit smidigt så jag blev jättebesviken när jag läste på deras hemsida att de tagit bort sin mottagning i Göteborg.
Försöker nu lite desperat hitta en annan mottagning som gör ultraljud "för skoj skull" här i Göteborg, men det verkar tyvärr inte vara helt enkelt. Är det någon som vet något ställe i Göteborg?
Försöker nu lite desperat hitta en annan mottagning som gör ultraljud "för skoj skull" här i Göteborg, men det verkar tyvärr inte vara helt enkelt. Är det någon som vet något ställe i Göteborg?
tisdag 10 september 2013
Bröstförändringar
Visste inte riktigt vilken rubrik jag skulle sätta på det här inlägget. Men det handlar i alla fall om bröstens förändringar under graviditeten/amning.
Man hör ju så himla mycket i början av graviditeten om hur ömma bröst många får och hur de växer enormt och förändras massa. Sedan någon gång runt mitten av graviditeten (eller kanske lite senare) så är det ju många som kanske läcker lite mjölk.
För min del så har jag hela tiden tänkt att det inte alls stämmer på mig. Jag hade inte alls ömma bröst i början, kanske yttepyttelite, men inte så som man hör. Förändrades tyckte jag inte heller att de gjorde och någon mjölk har jag absolut inte sett skymten av.
MEN, för ett par dagar sedan upptäckte jag att det kanske börjar hända grejer även med mig. Vips insåg jag att jag faktiskt börjar växa ur mina BHar. Hjälp! Det var jag inte riktigt beredd på. Men helt klart sitter de inte riktigt bra längre. Jag behöver mer stöd ut mot armhålorna och jag behöver nog större omkrets också för den delen.
Så, hur ska man tänka nu då? Jag behöver alltså onekligen inom kort köpa ny BH men hur ska jag tänka? Är det lika bra att köpa amningsBH på en gång? Jag menar, det är ju inte direkt gratis med BH och lite surt känns det att köpa några vanliga som bara används i några veckor. Samtidigt, om jag nu ska köpa amningsBH, hur i hela friden ska jag veta vilken storlek jag bör ta? Många säger ju att brösten växer sig gigantiska när mjölken väl runnit till EFTER förlossningen.
Hur gjorde ni och hur skulle ni tänka i min situation?
Man hör ju så himla mycket i början av graviditeten om hur ömma bröst många får och hur de växer enormt och förändras massa. Sedan någon gång runt mitten av graviditeten (eller kanske lite senare) så är det ju många som kanske läcker lite mjölk.
För min del så har jag hela tiden tänkt att det inte alls stämmer på mig. Jag hade inte alls ömma bröst i början, kanske yttepyttelite, men inte så som man hör. Förändrades tyckte jag inte heller att de gjorde och någon mjölk har jag absolut inte sett skymten av.
MEN, för ett par dagar sedan upptäckte jag att det kanske börjar hända grejer även med mig. Vips insåg jag att jag faktiskt börjar växa ur mina BHar. Hjälp! Det var jag inte riktigt beredd på. Men helt klart sitter de inte riktigt bra längre. Jag behöver mer stöd ut mot armhålorna och jag behöver nog större omkrets också för den delen.
Så, hur ska man tänka nu då? Jag behöver alltså onekligen inom kort köpa ny BH men hur ska jag tänka? Är det lika bra att köpa amningsBH på en gång? Jag menar, det är ju inte direkt gratis med BH och lite surt känns det att köpa några vanliga som bara används i några veckor. Samtidigt, om jag nu ska köpa amningsBH, hur i hela friden ska jag veta vilken storlek jag bör ta? Många säger ju att brösten växer sig gigantiska när mjölken väl runnit till EFTER förlossningen.
Hur gjorde ni och hur skulle ni tänka i min situation?
Rörelser
Det första som jag har på hjärtat är det här med hur bebisens rörelser har förändrats. Ganska markant ändrades det över en natt ungefär, vilket var för en vecka sedan nu. Efter jag länge känt bebisen sparka varje dag så märkte jag tydligt när det ändrades lite i mönstret.
Förut brukade han komma igång ordentligt på morgonen, för att sedan ta en paus till mitt på dagen då han kickade rejält ett tag till för att sedan ta en paus till och sparka igång rejält vid läggdags igen. Plus lite småbuffar under dagen här och var. Det var lite som en klocka faktiskt.
Nu tycker jag mönstret har försvunnit. Ofta kommer det buffar mer ofta nu men det är bara ett par stycken, för att sedan ta en liten paus igen. Ibland håller han på länge och väl, men jag kan inte direkt säga att han följer något mönster länge. Dessutom har jag börjat vakna på nätterna av att han håller på och bökar omkring i magen. Lite jobbigt faktiskt, för just under natten tycker jag gott att han kan sova ;)
En annan sak är att jag tycker det känns lite märkligt att sparkarna inte riktigt ökat i styrka. För det är ju vad de gjort den senaste tiden och ibland lyckades han få till riktiga sparkar så att jag riktigt hoppade till. Nu är det mer lugnt. Visst hoppar magen till både och höger och vänster, men det är mer som muskelryckningar nu igen.
Är egentligen inte särskilt orolig eftersom han ändå rör på sig mycket. Men jag undrar om det kanske har en förklaring? Är det så att det börjar bli lite trångt där inne nu? För jag trodde nog ändå att det skulle vara mycket mer aktivt nu i några veckor till.
Sedan är det en annan sak jag funderat lite över som jag inte riktigt vet hur jag ska förklara. Jag tycker nämligen han är ganska stilla i magen. Alltså, förstå mig rätt nu. Han rör på sig mycket varje dag så inte stilla på det sättet. Men jag tycker det känns som att han inte byter position. I början kunde jag väldigt tydligt känna när hela magen liksom svepte över till andra sidan, det har jag inte känt på ett bra tag nu. Även videos man kan se på youtube eller liknanade så ser magen liksom ut att gå i vågor när bebisen snurrar runt, det ser jag aldrig på min mage. Varje gång vi varit hos BM och lyssnat på hjärtat så har hon hittat det på samma ställe. Och när jag ligger ner i sängen så är det också väldigt tydligt att han liksom ligger på ena sidan. Det har varit samma jättelänge.
Jag antar att alla de här sakerna är helt normala och som sagt, jag oroar mig inte så eftersom det ändå är mycket aktivitet. Men samtidigt har jag ju ingenting att jämföra med, så man undrar ju ändå om det är normalt ;)
Något som ni känner igen från era graviditeter?
Förut brukade han komma igång ordentligt på morgonen, för att sedan ta en paus till mitt på dagen då han kickade rejält ett tag till för att sedan ta en paus till och sparka igång rejält vid läggdags igen. Plus lite småbuffar under dagen här och var. Det var lite som en klocka faktiskt.
Nu tycker jag mönstret har försvunnit. Ofta kommer det buffar mer ofta nu men det är bara ett par stycken, för att sedan ta en liten paus igen. Ibland håller han på länge och väl, men jag kan inte direkt säga att han följer något mönster länge. Dessutom har jag börjat vakna på nätterna av att han håller på och bökar omkring i magen. Lite jobbigt faktiskt, för just under natten tycker jag gott att han kan sova ;)
En annan sak är att jag tycker det känns lite märkligt att sparkarna inte riktigt ökat i styrka. För det är ju vad de gjort den senaste tiden och ibland lyckades han få till riktiga sparkar så att jag riktigt hoppade till. Nu är det mer lugnt. Visst hoppar magen till både och höger och vänster, men det är mer som muskelryckningar nu igen.
Är egentligen inte särskilt orolig eftersom han ändå rör på sig mycket. Men jag undrar om det kanske har en förklaring? Är det så att det börjar bli lite trångt där inne nu? För jag trodde nog ändå att det skulle vara mycket mer aktivt nu i några veckor till.
Sedan är det en annan sak jag funderat lite över som jag inte riktigt vet hur jag ska förklara. Jag tycker nämligen han är ganska stilla i magen. Alltså, förstå mig rätt nu. Han rör på sig mycket varje dag så inte stilla på det sättet. Men jag tycker det känns som att han inte byter position. I början kunde jag väldigt tydligt känna när hela magen liksom svepte över till andra sidan, det har jag inte känt på ett bra tag nu. Även videos man kan se på youtube eller liknanade så ser magen liksom ut att gå i vågor när bebisen snurrar runt, det ser jag aldrig på min mage. Varje gång vi varit hos BM och lyssnat på hjärtat så har hon hittat det på samma ställe. Och när jag ligger ner i sängen så är det också väldigt tydligt att han liksom ligger på ena sidan. Det har varit samma jättelänge.
Jag antar att alla de här sakerna är helt normala och som sagt, jag oroar mig inte så eftersom det ändå är mycket aktivitet. Men samtidigt har jag ju ingenting att jämföra med, så man undrar ju ändå om det är normalt ;)
Något som ni känner igen från era graviditeter?
God morgon
Eller förmiddag är det väl egentligen redan. Tänk så mysigt att logga in såhär och se en liten uppdatering gjord av maken. En kort och simpel liten kärleksförklaring som ger lite extra energi och kraft :)
Även om jag vet att det på inga vis är min skyldighet att på något vis logga in här regelbundet så vill jag väl ändå förklara varför jag har blivit så hiskeligt dåligt på att uppdatera. Förklaringen är egentligen ganska enkel. Jag orkar inte!
Jag jobbar min sista vecka nu och det är nog med nöd och näppe som jag klarar av det faktiskt. I snart en vecka tillbaka har jag sovit så otroligt dåligt vilket verkligen påverkar mig jättemycket. Dels så drömmer jag väldigt mycket drömmar, både mardrömmar och vanliga, men det blir liksom ingen vila från allt det hektiska på något sätt. Sedan vaknar jag flera gånger/natt och bara vrider och vänder på mig. Ingen ställning känns riktigt bekväm. Ska jag då upp tidigt och jobba på det så är det lite som att min kropp går i strejk. Somnar nästan ståendes på jobbet sedan.
Min kropp vill verkligen sova middag i några timmar mitt på dagen för att orka med. Det är lite märkligt nästan för i övrigt mår jag rätt bra. Men den här tröttheten är precis som att det vore i början av graviditeten, då förstår ni kanske mer vad jag pratar om. Jag är helt enkelt väldigt TRÖTT.
Så summan av detta blir alltså att bloggen kommer väldigt långt ner på priolistan för tillfället. Den tid jag har över efter jobb och annan "måstegöra" går helt enkelt till att vila/sova.
Men håll modet uppe. Jag tror faktiskt att det kommer bli bättre för mig nästa vecka när jobbet är över. Då slipper jag stressa över att sova speciella tider för att komma upp i tid eller vara vaken under vissa tider mitt på dagen osv. Jag kan helt enkelt sova när jag känner mig trött vilket kommer underlätta.
Jag har så många saker som jag funderat över som jag vill skriva ut på bloggen, ska försöka hinna med något mer idag innan jobbet, men annars får ni hålla er till tåls lite till :)
Även om jag vet att det på inga vis är min skyldighet att på något vis logga in här regelbundet så vill jag väl ändå förklara varför jag har blivit så hiskeligt dåligt på att uppdatera. Förklaringen är egentligen ganska enkel. Jag orkar inte!
Jag jobbar min sista vecka nu och det är nog med nöd och näppe som jag klarar av det faktiskt. I snart en vecka tillbaka har jag sovit så otroligt dåligt vilket verkligen påverkar mig jättemycket. Dels så drömmer jag väldigt mycket drömmar, både mardrömmar och vanliga, men det blir liksom ingen vila från allt det hektiska på något sätt. Sedan vaknar jag flera gånger/natt och bara vrider och vänder på mig. Ingen ställning känns riktigt bekväm. Ska jag då upp tidigt och jobba på det så är det lite som att min kropp går i strejk. Somnar nästan ståendes på jobbet sedan.
Min kropp vill verkligen sova middag i några timmar mitt på dagen för att orka med. Det är lite märkligt nästan för i övrigt mår jag rätt bra. Men den här tröttheten är precis som att det vore i början av graviditeten, då förstår ni kanske mer vad jag pratar om. Jag är helt enkelt väldigt TRÖTT.
Så summan av detta blir alltså att bloggen kommer väldigt långt ner på priolistan för tillfället. Den tid jag har över efter jobb och annan "måstegöra" går helt enkelt till att vila/sova.
Men håll modet uppe. Jag tror faktiskt att det kommer bli bättre för mig nästa vecka när jobbet är över. Då slipper jag stressa över att sova speciella tider för att komma upp i tid eller vara vaken under vissa tider mitt på dagen osv. Jag kan helt enkelt sova när jag känner mig trött vilket kommer underlätta.
Jag har så många saker som jag funderat över som jag vill skriva ut på bloggen, ska försöka hinna med något mer idag innan jobbet, men annars får ni hålla er till tåls lite till :)
måndag 9 september 2013
fredag 6 september 2013
Dagens mage
Insåg att jag inte uppdaterat en ny magbild på nästan 2 veckor och jag har ganska "excited" över att få ta en ny bild här nu på morgonen och se hur den växt de senaste två veckorna. Men lite paff blev jag allt när jag kikade på bilden som jag tog. Inte tycker jag att den ser ett dugg större ut än för 2 veckor sedan, nästan lite mindre. Eller åtminstone en annan typ av form. Men kanske beror det på hur bebisen ligger och vilka kläder man har på sig, för jag känner mig i alla fall större nu än för 2 veckor sedan. Ja ja, jag får väl ge det några veckor till och jämföra igen :)
 |
| Vecka 27+0 |
Beviljad
Äntligen kan jag meddela er att jag fått min graviditetspenning beviljad. Det kom ett brev på posten när jag var på jobbet så Mattias fick öppna för jag kunde inte hålla mig tills jag kommit hem. Och hjälp vad lättad jag blev. Det var verkligen som att ett stort stressmoment bara rann av mig, så himla skönt.
Då mina vänner kan jag meddela er att jag bara kommer att arbeta EN VECKA till. För att vara exakt så har jag faktiskt bara 4 hela arbetsdagar kvar. Jag kommer ju börja min ledighet med 3 veckors semester så det är därför jag går lite extra tidigt, men det känns perfekt.
Jag har faktiskt varken lust eller ork att jobba mer nu. Jag känner inte riktigt att kroppen orkar tidiga morgnar och sena kvällar och knasiga helgtider. Jag behöver lite mer lugn och ro och bara kunna få vila ut och förbereda inför vad som komma skall. Dessutom kommer jag inte sakna jobbet ett dugg, för nu har jag bra mycket trevligare, mysigare och roligare saker att se fram emot :)
Vecka 27
Jag tror det börjar bli kämpigare och kämpigare att vara gravid nu faktiskt. Jag börjar känna av lite här och var hur det påverkar kroppen... and it ain't just all good ;)
Jag TRÖTT nu. Jag sover väldigt dåligt om nätterna. Kan inte riktigt komma till ro. Drömmer mycket jobbiga drömmar, som vi inte kan ta hand om vår bebis eller att jag är mitt i skottdraman osv. Dessutom behöver jag ofta gå upp mer än en gång/natt nu och kissa, vilket inte heller direkt bidrar till en bättre sömn. Kl 21 på kvällarna är jag slut och tycker att dagen borde varit över för länge sedan :) Ofta vaknar jag dessutom med ont i ryggen på morgnarna för att jag inte riktigt bytt sida under natten. Numera är man ju inte smidigare än en valross i liggläge. Så det är ju inte så att man bara normalt rullar omkring som man brukade.
Det här med bristningarna är en annan sak. Jag tror jag ska gå sönder av irritation på min stackars mage. Det kliar något fruktansvärt i takt med att mina härliga bristningar bara blir fler och fler. De senaste dagarna har det kommit flera nya och det är just när de spricker upp som det kliar så fasligt. Jag tror jag kommer bli en av de som har hela magen full under förlossningen faktiskt. Men just det stör mig inte så värst mycket. Jag vet att de bleknar med tiden och de jag har sedan tonåren stör mig inte det minsta.
Kan ni tänka er att det även känts mer påtagligt nu att magen börjar bli i vägen? Alltså, jag vet ju att detta bara är "början" men faktiskt så är det redan lite jobbigt ibland att ta på sig skorna eller att böja sig ner och plocka upp något från golvet när man sitter på en stol.
Jag har också känt av den där smärtan igen, ni vet som jag berättade om. Det som kändes som magknip fast högre upp i magen. Jag tog ju upp det med barnmorskan men hon menade att gick det bort efter en stund och inte gjorde JÄTTEont så var det ingen fara. Jag kan inte direkt heller påstå att det kommer ofta men igår kom det igen och höll i sig i kanske 30 minuter. Det var faktiskt rätt obehagligt och det gjorde lite ont. Men jag är nästan övertygad om att det har att göra med att livmodern växer och att organen pressas undan. Det kändes nämligen precis som om man blivit boxad i magen och tappat andan, fast att jag inte hade problem att andas då. Så det måste ju vara så att lungorna så smått pressas undan, för det klart att det gör ont och känns.
En annan sak som kommit tillbaka den här veckan är illamåendet. Blev lite tagen på sängen för ett par dagar sedan när jag vaknade och mådde sådär illa man gjorde i början av graviditeten. Det slutade faktiskt med att jag kräktes t.o.m. Idag mår jag illa igen, så vi får väl se hur dagen utvecklas sig. Men det är inte ens i närheten av hur jobbigt det var i början så det känns faktiskt inte så farligt. Det kan väl också ha att göra med hur organen pressas undan kan jag tänka mig? :)
Det sista jag kan rapportera kring den här veckan är väl att rörelserna i magen känns lite annorlunda nu. Har tänkt på det i princip hela veckan faktiskt. Alltså han rör sig fortfarande flera gånger om dagen. Han brukar ha en vakenperiod på morgonen, en mitt på dagen och en på kvällen. Sedan även lite smått här och där under dagen. Så jag är inte orolig. Men just att det inte känns som riktigt lika hårda kickar längre. Ibland får han givetvis till det rejält där inne, men jag tycker nästan att det gått tillbaka lite till att bli buffar igen. Kanske börjar det bli trångt där inne? Eller så har han helt enkelt bara lagt sig åt ett annat håll lite.
Faktiskt måste jag erkänna att jag trodde att sparkarna skulle kännas mer i den här veckan. Jag menar, man ser ju hur hela magen hoppar till men ont kan jag inte direkt påstå att det gör. Jag trodde nog det skulle göra lite ont faktiskt. he he. Sedan kanske det också beror på att jag har moderkakan i framvägg. Har ju hört att det kan dämpa lite :)
För er som är intresserade kan jag också berätta att min vikt nu ligger på +6,5 kg. Alltså precis samma som förra veckan. Jag bryr mig inte så mycket om vikten för jag vet ju att den kan vara ganska inkorrekt. Det beror ju helt på hur mycket bebisen faktiskt väger, vad moderkakan väger, hur mycket vatten jag har i kroppen osv. Men en liten riktlinje är väl kanske ändå bra att ha och jag är helnöjd.
Jag TRÖTT nu. Jag sover väldigt dåligt om nätterna. Kan inte riktigt komma till ro. Drömmer mycket jobbiga drömmar, som vi inte kan ta hand om vår bebis eller att jag är mitt i skottdraman osv. Dessutom behöver jag ofta gå upp mer än en gång/natt nu och kissa, vilket inte heller direkt bidrar till en bättre sömn. Kl 21 på kvällarna är jag slut och tycker att dagen borde varit över för länge sedan :) Ofta vaknar jag dessutom med ont i ryggen på morgnarna för att jag inte riktigt bytt sida under natten. Numera är man ju inte smidigare än en valross i liggläge. Så det är ju inte så att man bara normalt rullar omkring som man brukade.
Det här med bristningarna är en annan sak. Jag tror jag ska gå sönder av irritation på min stackars mage. Det kliar något fruktansvärt i takt med att mina härliga bristningar bara blir fler och fler. De senaste dagarna har det kommit flera nya och det är just när de spricker upp som det kliar så fasligt. Jag tror jag kommer bli en av de som har hela magen full under förlossningen faktiskt. Men just det stör mig inte så värst mycket. Jag vet att de bleknar med tiden och de jag har sedan tonåren stör mig inte det minsta.
Kan ni tänka er att det även känts mer påtagligt nu att magen börjar bli i vägen? Alltså, jag vet ju att detta bara är "början" men faktiskt så är det redan lite jobbigt ibland att ta på sig skorna eller att böja sig ner och plocka upp något från golvet när man sitter på en stol.
Jag har också känt av den där smärtan igen, ni vet som jag berättade om. Det som kändes som magknip fast högre upp i magen. Jag tog ju upp det med barnmorskan men hon menade att gick det bort efter en stund och inte gjorde JÄTTEont så var det ingen fara. Jag kan inte direkt heller påstå att det kommer ofta men igår kom det igen och höll i sig i kanske 30 minuter. Det var faktiskt rätt obehagligt och det gjorde lite ont. Men jag är nästan övertygad om att det har att göra med att livmodern växer och att organen pressas undan. Det kändes nämligen precis som om man blivit boxad i magen och tappat andan, fast att jag inte hade problem att andas då. Så det måste ju vara så att lungorna så smått pressas undan, för det klart att det gör ont och känns.
En annan sak som kommit tillbaka den här veckan är illamåendet. Blev lite tagen på sängen för ett par dagar sedan när jag vaknade och mådde sådär illa man gjorde i början av graviditeten. Det slutade faktiskt med att jag kräktes t.o.m. Idag mår jag illa igen, så vi får väl se hur dagen utvecklas sig. Men det är inte ens i närheten av hur jobbigt det var i början så det känns faktiskt inte så farligt. Det kan väl också ha att göra med hur organen pressas undan kan jag tänka mig? :)
Det sista jag kan rapportera kring den här veckan är väl att rörelserna i magen känns lite annorlunda nu. Har tänkt på det i princip hela veckan faktiskt. Alltså han rör sig fortfarande flera gånger om dagen. Han brukar ha en vakenperiod på morgonen, en mitt på dagen och en på kvällen. Sedan även lite smått här och där under dagen. Så jag är inte orolig. Men just att det inte känns som riktigt lika hårda kickar längre. Ibland får han givetvis till det rejält där inne, men jag tycker nästan att det gått tillbaka lite till att bli buffar igen. Kanske börjar det bli trångt där inne? Eller så har han helt enkelt bara lagt sig åt ett annat håll lite.
Faktiskt måste jag erkänna att jag trodde att sparkarna skulle kännas mer i den här veckan. Jag menar, man ser ju hur hela magen hoppar till men ont kan jag inte direkt påstå att det gör. Jag trodde nog det skulle göra lite ont faktiskt. he he. Sedan kanske det också beror på att jag har moderkakan i framvägg. Har ju hört att det kan dämpa lite :)
För er som är intresserade kan jag också berätta att min vikt nu ligger på +6,5 kg. Alltså precis samma som förra veckan. Jag bryr mig inte så mycket om vikten för jag vet ju att den kan vara ganska inkorrekt. Det beror ju helt på hur mycket bebisen faktiskt väger, vad moderkakan väger, hur mycket vatten jag har i kroppen osv. Men en liten riktlinje är väl kanske ändå bra att ha och jag är helnöjd.
måndag 2 september 2013
Graviditetspenning?
Jag väntar fortfarande otåligt på att få veta hur det blir med min graviditetspenning. Jag inser att jag nog skickade in mina papper lite på gränsen till för sent. Just eftersom att jag har tänkt ta ut lite semester innan också. Nu hade jag väl kanske inte så mycket till val eftersom jag inte fick mitt moderskapsintyg förrän dagarna innan jag skickade in min ansökan, men ändå.
Jag känner verkligen ett stort behov av att få veta hur det blir. Det är nästan lite påfrestande att inte veta om jag snart kommer sluta jobba eller om jag behöver hitta en annan lösning och kanske rent av jobba flera månader till.
Jag vet att försäkringskassan har ungefär en vecka på sig till innan de måste meddela mig hur det blir men jag måste säga att jag ärligt trodde att jag skulle fått ett besked nu. Det gör mig såklart extra nervös att det drar ut på tiden. Tänk om jag inte blir beviljad.
Nu sitter jag hur som helst i telefonkö i väntan på att få prata med en handläggare på FK. Tänkte att det kanske kunde vara värt det att ringa in och höra hur ärendet går. Det står ju inget om detta på mina sidor så lite orolig blir man ju också att papperna kommit bort. Tänker att det inte skadar att bara ringa och höra så att det verkligen är på gång.
UPPDATERING
Nu har jag fått prata med en handläggare vilket var skönt. Jag fick veta att alla mina papper hade kommit in och att handläggningen var på gång och skulle vara klar nu i veckan så det kändes ju jätteskönt att veta. Förhoppningsvis borde jag alltså veta innan helgen hur det blir och senast måndag! Väntar med spänning :)
Jag känner verkligen ett stort behov av att få veta hur det blir. Det är nästan lite påfrestande att inte veta om jag snart kommer sluta jobba eller om jag behöver hitta en annan lösning och kanske rent av jobba flera månader till.
Jag vet att försäkringskassan har ungefär en vecka på sig till innan de måste meddela mig hur det blir men jag måste säga att jag ärligt trodde att jag skulle fått ett besked nu. Det gör mig såklart extra nervös att det drar ut på tiden. Tänk om jag inte blir beviljad.
Nu sitter jag hur som helst i telefonkö i väntan på att få prata med en handläggare på FK. Tänkte att det kanske kunde vara värt det att ringa in och höra hur ärendet går. Det står ju inget om detta på mina sidor så lite orolig blir man ju också att papperna kommit bort. Tänker att det inte skadar att bara ringa och höra så att det verkligen är på gång.
UPPDATERING
Nu har jag fått prata med en handläggare vilket var skönt. Jag fick veta att alla mina papper hade kommit in och att handläggningen var på gång och skulle vara klar nu i veckan så det kändes ju jätteskönt att veta. Förhoppningsvis borde jag alltså veta innan helgen hur det blir och senast måndag! Väntar med spänning :)
Kli kli kli
Oh vad det kliar på lilla magen. Jag har ju fått lite bristningar nu och det är då fasligt vad de kliar. Speciellt på ena sidan där jag har tre stycken ganska nära varandra. Försöker att inte klia för mycket, för det känns inte som att det ska göra saken bättre, men det är ju så svårt.
Jag smörjer magen med olja om kvällarna men jag vet inte om det gör någon skillnad. Kanske skönt för bebis att få lite massage om inte annat? :)
Jag fasar bara lite för att det ska bli ännu värre snart. Det kanske riktigt spricker upp på magen och blir ett hav av bristningar och jösses vad det kommer klia då.
Nåja, inte ska man väl klaga egentligen om det är ens värsta bekymmer. Lite kli har väl ingen dött av :)
Jag smörjer magen med olja om kvällarna men jag vet inte om det gör någon skillnad. Kanske skönt för bebis att få lite massage om inte annat? :)
Jag fasar bara lite för att det ska bli ännu värre snart. Det kanske riktigt spricker upp på magen och blir ett hav av bristningar och jösses vad det kommer klia då.
Nåja, inte ska man väl klaga egentligen om det är ens värsta bekymmer. Lite kli har väl ingen dött av :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)