Hej

fredag 6 september 2013

Vecka 27

Jag tror det börjar bli kämpigare och kämpigare att vara gravid nu faktiskt. Jag börjar känna av lite här och var hur det påverkar kroppen... and it ain't just all good ;)

Jag TRÖTT nu. Jag sover väldigt dåligt om nätterna. Kan inte riktigt komma till ro. Drömmer mycket jobbiga drömmar, som vi inte kan ta hand om vår bebis eller att jag är mitt i skottdraman osv. Dessutom behöver jag ofta gå upp mer än en gång/natt nu och kissa, vilket inte heller direkt bidrar till en bättre sömn. Kl 21 på kvällarna är jag slut och tycker att dagen borde varit över för länge sedan :) Ofta vaknar jag dessutom med ont i ryggen på morgnarna för att jag inte riktigt bytt sida under natten. Numera är man ju inte smidigare än en valross i liggläge. Så det är ju inte så att man bara normalt rullar omkring som man brukade.

Det här med bristningarna är en annan sak. Jag tror jag ska gå sönder av irritation på min stackars mage. Det kliar något fruktansvärt i takt med att mina härliga bristningar bara blir fler och fler. De senaste dagarna har det kommit flera nya och det är just när de spricker upp som det kliar så fasligt. Jag tror jag kommer bli en av de som har hela magen full under förlossningen faktiskt. Men just det stör mig inte så värst mycket. Jag vet att de bleknar med tiden och de jag har sedan tonåren stör mig inte det minsta.

Kan ni tänka er att det även känts mer påtagligt nu att magen börjar bli i vägen? Alltså, jag vet ju att detta bara är "början" men faktiskt så är det redan lite jobbigt ibland att ta på sig skorna eller att böja sig ner och plocka upp något från golvet när man sitter på en stol.

Jag har också känt av den där smärtan igen, ni vet som jag berättade om. Det som kändes som magknip fast högre upp i magen. Jag tog ju upp det med barnmorskan men hon menade att gick det bort efter en stund och inte gjorde JÄTTEont så var det ingen fara. Jag kan inte direkt heller påstå att det kommer ofta men igår kom det igen och höll i sig i kanske 30 minuter. Det var faktiskt rätt obehagligt och det gjorde lite ont. Men jag är nästan övertygad om att det har att göra med att livmodern växer och att organen pressas undan. Det kändes nämligen precis som om man blivit boxad i magen och tappat andan, fast att jag inte hade problem att andas då. Så det måste ju vara så att lungorna så smått pressas undan, för det klart att det gör ont och känns.

En annan sak som kommit tillbaka den här veckan är illamåendet. Blev lite tagen på sängen för ett par dagar sedan när jag vaknade och mådde sådär illa man gjorde i början av graviditeten. Det slutade faktiskt med att jag kräktes t.o.m. Idag mår jag illa igen, så vi får väl se hur dagen utvecklas sig. Men det är inte ens i närheten av hur jobbigt det var i början så det känns faktiskt inte så farligt. Det kan väl också ha att göra med hur organen pressas undan kan jag tänka mig? :)

Det sista jag kan rapportera kring den här veckan är väl att rörelserna i magen känns lite annorlunda nu. Har tänkt på det i princip hela veckan faktiskt. Alltså han rör sig fortfarande flera gånger om dagen. Han brukar ha en vakenperiod på morgonen, en mitt på dagen och en på kvällen. Sedan även lite smått här och där under dagen. Så jag är inte orolig. Men just att det inte känns som riktigt lika hårda kickar längre. Ibland får han givetvis till det rejält där inne, men jag tycker nästan att det gått tillbaka lite till att bli buffar igen. Kanske börjar det bli trångt där inne? Eller så har han helt enkelt bara lagt sig åt ett annat håll lite.

Faktiskt måste jag erkänna att jag trodde att sparkarna skulle kännas mer i den här veckan. Jag menar, man ser ju hur hela magen hoppar till men ont kan jag inte direkt påstå att det gör. Jag trodde nog det skulle göra lite ont faktiskt. he he. Sedan kanske det också beror på att jag har moderkakan i framvägg. Har ju hört att det kan dämpa lite :)

För er som är intresserade kan jag också berätta att min vikt nu ligger på +6,5 kg. Alltså precis samma som förra veckan. Jag bryr mig inte så mycket om vikten för jag vet ju att den kan vara ganska inkorrekt. Det beror ju helt på hur mycket bebisen faktiskt väger, vad moderkakan väger, hur mycket vatten jag har i kroppen osv. Men en liten riktlinje är väl kanske ändå bra att ha och jag är helnöjd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar