Fixartorsdag

Vilken tur att det var röd dag idag så vi har hunnit med lite extra fix här hemma.

Vi flyttade ju lite oturligt sådär en dag innan vi skulle iväg på weekendresa. Det ledde till att lägenheten var en enda stor röra under helgen som var och eftersom att vi inte tog tag i det direkt så sköt vi dessutom upp vissa saker. Sedan är det ju det där med ekonomin. Vi har ju inte direkt obegränsade tillgångar så vissa saker i lgh var vi helt enkelt tvungna att vänta lite med.

Men idag hade vi båda här hemma fått nog av flyttlådor och att leva ur en resväska typ så vi bestämde oss för att fixa klart här hemma. Så hela dagen har verkligen gått åt till att fixa. Nu tog allt mycket längre tid än vad vi trodde för en viss liten Herr sätter ibland stopp för effektivt fixande. Men vi är faktiskt nästan klara nu och vilken otroligt skön känsla. Det känns så otroligt mycket mer hemtrevligt och fint här nu och snart kommer jag till och med våga bjuda hem folk utan att behöva förklara varför det ser ut som det gör ;)

Jag är så tacksam att vi har sådana här lediga dagar mitt i veckan ibland. Nu slipper vi göra allt det här tråkiga på lördag och kan istället göra något roligt då. Dessutom ska det bli kanonväder så det blir perfekt.

- ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - - ♥ - 

Ibland är det tur att man har en liten gullunge som vill ha uppmärksamhet. Då får man möjlighet att  ta lite söta bilder.

I drömmarnas värld

Apropå sömn så blev gårdagen helt upp och ner. Mio somnade om vanligt vid 17 och jag förväntade mig att han skulle sova som vanligt i ca 30 minuter vid den tiden. Vad händer? Jo, han bestämmer sig för att det är lika bra att somna för natten och sover i över 5 timmar. WHAT? Vet ni hur mycket jag önskat att jag själv hade lkagt mig kl 17 också och fått typ 5-6 h sammanhängande sömn. Kl 22.30 fick jag VÄCKA honom för han låg utbredd över hela min säng och jag hade tänkt gå och lägga mig jag med.

Liten älskling som drömmer om att ligga på stranden i solen
med fötterna doppade i vattnet och bara njuta av en bok i
lugn och ro,

Sedan var ju hans sömn helt rubbad såklart. Han var superpigg och somnade igen vid midnatt för att sedan vakna några gånger för mat och slutligen ta morgon vid 5tiden. Hmm! Nu ska man väl inte klaga såklart. Jag fick en lång morgonpromenad vid en timma då nästan ingen var ute, bara solen. Jag har fått gjort massa idag eftersom det blev en lång dag trots att kl inte ens är 15. Jag har fått röra på mig ordentligt. Närmare bestämt 1,5 mil har jag traskat runt här på morgonen/föärmiddagen och det är ju verkligen inte fy skam. Ibland är det ändå bra med tidiga morgnar.

Inatt tror jag dock vi återgår till de vanliga rutinerna med nattning vid 19.30.

Om att fälla hår

Hjälp! Jag hade ju hört att man kunde tappa lite hår när man ammade. Men inte trodde jag väl att halva burret skulle försvinna? Jag har tjockt hår så jag tänkte att det kanske till och med kunde vara bra att tunna ut det lite, men det jag har "drabbats" av är ju extremt, kanske vanligt? men ändå extremt.

Det började när lilla M blev ungefär 3 månader och sedan dess har det bara fortsatt. Varje gånf jag tar i håret så tappar jag MASSA, När borstar igenom det är hela borsten helt full efter bara en gång och vi ska inte ens tala om hur mycket jag tappar när jag duschar. Det blir stopp i avloppet varje gång.

I början var jag mest faschinerad men nu har jag verkligen partier i håret där jag knappt har något hår alls. När jag sätter upp håret får jag försöka att täcka de kala fläckarna med håret som finns runt omkring. Okej, jag är inte särskilt ytligt, men skallig hae jag ändå inte planerat att bli :)

Ljuva sommar

Ute på lite kvällspromenad.

Nu kan man väl nästan säga att sommaren är här? Jag brukar egentligen utgå från  att sommaren börjar den 1 juni men det har varit så himla varmt och soligt nu i sdlutet av maj så jag tycker nog man kan säga att sommaren redan är här detta året.

Det har varit så mysigt med fina dagar. Jag och Mio har varit ute jättemycket och även kvällarna har vi utnyttjat med promenader, trädgårdsfix och grillning. Detta är verkligen mammaledigheten när den är som bäst. Kan bara drömma om hur fantastiskt det kommer vara nästa sommar när vi har en liten kulting på 1½ år som vi kommer få jaga.

Lilla familjen på bröllop i sommarkvällen.

Idag är det soligt fast jätteblåsigt. Vi var ute en kort sväng bara och det var kalla vindar som blåste så jag har bestämt att det blir en mysig dag inne istället, åtminstone tills pappan i familjen kommer hem.
Ljuva sommar med sol, bad, ledighet och mycket utomhusmys.

Så skönt att få känns på gräset.

Amning

Jag funderar mycket kring det här med amningen nu. Mio börjar ju bli stor och även om det inte riktigt är dags än att börja med större portioner än smakprov så dröjer det ju inte många veckor innan det är dags för det också.

Vår kille har ju aldrig direkt visat intresse för mat men jag har ändå fortsatt att ge honom lite olika puréer för att han förhoppningsvis ska tycka att det i alla fall är helt okej när han faktiskt behöver börja äta mer fast föda. Det går tack och lov framåt dock väldigt långsamt. Så om han fortsätter i sitt lilla tempo gissar jag på att han kommer vilja äta ganska mycket bröstmjölk ett bra tag till, vilket är helt okej för mig. Jag trivs bra med amningen och vill absolut inte sluta helt även om jag känner att kommer bli skönt när vi kan äta lunch tillsammans jag och Mio. Han har alltid en benägenhet att vakna eller vilja äta PRECIS när jag ska sätta mig ner och luncha. Hade varit så otroligt smidigt om vi hade kunnat äta tillsammans då. Men det kommer så småningom.

Men en sak som jag känner redan nu är det här med nattamningarna. Där känner jag faktiskt att jag är redo att släppa taget. Det är inte så att jag tycker att det är superjobbigt att just amma på natten men Mio äter mycket oftare på natten än på dagen vilket gör att jag måste vakna ofta. Det känns som att han är tillräckligt gammal för att klara sig på att bara äta en gång under natten och inte typ 3-4 gånger.

Läste någonstans att barnet kanske bara är törstigt när det vaknar och att man kan prova att ge lite vatten istället. Jag tyckte det lät rätt vettigt så jag provade det några gånger men det fungerade inte alls för oss så det slutade ändå med att han fick bröstet i alla fall. Han vaknade till direkt och sprattlade och skrek när han kände att det var vatten istället för bröstmjölk som kom in i hans söta lilla mun.

Jag vet att vissa menar att man bara ska lyssna på barnet och låta dem äta så ofta de vill både dag och natt, vilket jag i och för sig håller med om när det gäller små bebisar. Men hur ska man veta om ens bebis vaknar och är hungrig eller om det bara är något annat? Jag har inte direkt testat massa saker innan jag ger bröstet. Det är liksom bara smidigast att hämta honom och ge honom så att vi alla kan sova vidare.

Fast nu känner jag att jag ändå skulle vara villig att ta några kämpiga nätter för att kanske lyckas dra ner lite på nattamningarna. Vår lille plutt är ändå över 5 månader och dagtid kan han ju ibland klara både 4 och 5 timmar mellan måltiderna. Då tycker man ju att han borde kunna klara i alla fall 4 h på natten också.

Hur har det varit när era små har slutat äta på natten? Har ni gjort något för att få de sluta äta eller har de slutat av sig själva bara? Hur gamla var de när de slutade äta på natten?

Älskade lilla barn

Känner mig extra känslig just nu. Vet inte riktigt vad det beror på men sitter ofta och bläddrar igenom bilder från de första dagarna med Mio hos oss. Gråter lika mycket varje gång jag ser bilderna. Tänker på vilken resa det var innan han kom till oss och hur värt allt var det. Tänker på hur glad jag är att det var just han som kom och hur lycklig jag kände mig redan från hans första andetag i denna stora värld. Minns solklart känslan precis när han föddes. Jag grät, Mattias grät. ÄNTLIGEN var han här... och han var VÅR.

Helt färsk, bara några få timmar gammal.

Underbara älskade liv

Nu har jag lyckats hålla mig borta från bloggen väl länge känner jag. Två inlägg på typ 20 dagar. Bättre än så kan jag, men det har faktiskt varit jätteskönt också. Vi har börjat komma i ordning rätt bra här i nya lägenheten och det känns verkligen som hemma. Trivs superbra.

Vädret förra veckan var ju helt gudomligt så jag satt inte vid datorn mer än en gång på hela veckan tror jag. Jag var ute och promenerade massvis och sprang en hel del på kvällarna. Äntligen började vikten röra lite på sig igen och nu har jag bara 1 ynka kilo kvar innan jag gått ner alla graviditetskilon, heja heja mig!

Tycker den här tiden med Mio är helt ljuvlig. Jag har visserligen uppskattat och älskat alla månader sedan han kom. Det var underbart mysigt de första 2 månaderna när han var så liten och bara ville ligga nära hela tiden. De följande 2 månaderna började han bli mer och mer en liten person och började röra sig mer och ta in allt runt omkring. Nu när han är 5 månader är han verkligen en liten personlighet och det händer så mycket HELA tiden.

Vi tog en liten paus med smakportionerna någon vecka och försökte igen och då funkade det mycket bättre. Nu är det nästan som att han gillar det, hehe. Han äter upp nästan allt jag ger honom, men man måste vara snabb för hinner purén bli kall så kräks han nästan. Jag tror dock att allt med maten blir lagom tills att han blir 6 månader. Men han ääääälskar fortfarande sin mammamjölk och äter alltid så fort man erbjuder honom. Min älskade lille knubbis.

Trots att jag ändå är den enda källan till mat just nu så tycker jag att jag känner mig så mycket mer fri nu. Vi har fått in så många bra rutiner så jag känner inte att jag behöver vara tillgänglig varje minut på dygnet längre. Därför har jag kunnat lämna honom med Mattias 45 minuter vissa kvällar för att gå ut och springa vilket är helt underbart. Det bästa är såklart när man kommer tillbaka från löprundan och möts av världens leende då man kommer in genom dörren.

Kan inte beskriva med ord hur mycket jag älskar denna lille kille.

Igår var det mors dag och Mio gav mig den bästa presenten någonsin. Han vände sig från mage till rygg för första gången. Jag var jätteförvånad men SÅ glad över att jag var där när det hände. Vi satt i kyrkan och jag hade lagt ner honom på golvet med lite leksaker. Han låg nöjd och pillade med sitt och vips, helt plötsligt bara låg han där på rygg. Han rullade in i vagnen och var nog lite förvånad själv, hehe.

Jag har verkligen väntat på just det. Mio är rätt välutvecklad var gäller det mesta, men just det där med att vända sig om verkar han inte tycka är så kul. Från rygg till mage har han vänt sig några gånger, men ändå väldigt sällan. Första gången var väl för ca 1½ månad sedan och sedan dess har han bara gjort det kanske 5 gånger. Det är precis som att han har prövat det och tyckte det var trist och onödigt att fortsätta göra.

I alla fall så har jag funderat mycket på varför det dröjt så innan han vände sig från mage till rygg. Han har verkligen inte ens försökt så som han gjorde ett bra tag innan han lyckades vända sig från rygg till mage. Men så vips, igår, så bara gjorde han det. Då blev jag glad och stolt :)

Det bara känns i hela kroppen som att denna sommaren kommer bli helt magisk på flera olika sätt. Det ska bli så roligt att se hur mycket han hinner utvecklas under dessa varma sköna månader. Undra om han kommer hinna börja krypa? Och säga mamma eller pappa? 

5 månader

Bild på plutten som egentligen nog växt ur
vagnen men jag drar ut på bytet till sittdelen
så länge det bara går ;)

Min älskade Mio har redan hunnit bli 5 månader. Det är helt otroligt vad tiden springer iväg. Han kan så mycket nu, vill så mycket. En riktig liten personlighet som får mig och omgivningen att smälta. En nöjd bebis för det mesta som älskar att gosa med sin mamma. För jag är verkligen prio 1 fortfarande, vilket jag njuter av så länge det varar.

Tack för att just du kom till oss, älskade underbara du ♥

Ingen tid

Alltså mina kära vänner, förlåt mig för att bloggen verkligen är tyst mellan varven men min tid räcker inte till. Jag tyckte ju för ett tag sedan att jag började få bättre rutiner och mer tid men sedan fick vi veta att vi skulle flytta och då blev det fullt upp med att packa och dona och för snart två veckor sedan flyttade vi ju och det tar verkligen tid att komma i ordning.

Idag fick vi vår soffa levererad... bara det att vi endast fick HALVA soffan. Pust och stön. Den andra halvan kommer nog senare i veckan. Det verkar som att det kommer ta oss ca 1 månad att komma i ordning här i nya lägenheten och fram tills dess får det vara lite som det är känner jag.

Denna sömn

Sömnen har ju inte varit fantastisk föt oss på rätt länge nu. Emellanåt får vi väl en hyfsat bra natt men för det mesta är det bök och gnäll och gäller halva natten.

Jag tog faktiskt upp detta senast jag var bvc för på sistone har vår lille kille börjat vakna väldigt ofta och velat äta på nätterna. Säkert en 4 gånger/natt vilket jag känner är MYCKET. När han var mindre åt han runt 23tiden innan han somnade för natten och sedan åt han vid 3tiden och sedan strax innan 6 igen. Nu för tiden somnar han förvisso runt 19.30 men han vaknar sedan vid 22.30, 1tiden, 3tiden och ca 5.30.

Bvc sköterskan sa att det ju faktiskt lät som rätt ofta att vakna på natten (och jag ska tillägga att dessa tider bara är då han får mat. Han vaknar fler gånger och bökar under natten). Hon sa att det kan vara ett tecken på att han behöver något mer matigt innan han somnar för natten (typ gröt) men hon sa också att det inte borde vara någon brådska. Det där med gröten visste jag redan om sedan innan och jag kände väl att jag var villig att prova det även om jag innerst inne blev lite besviken för jag ville helamma lite längre. Men eftersom Mio inte går med på att äta annan mat än bröstmjölk så är ju gröt också uteslutet just nu.

En annan teori som jag har, vilket kanske är löjlig och helt fel, är att jag liggammar. Jag började liggamma på nätterna för ca 2 månader sedan när Mio hade sovit dåligt ett par veckor. Jag kände mig trött och svag i armarna så jag var nästan lite rädd att tappa honom och då var det mycket tryggare att ligga ner.

I vilket fall så upplevde jag ganska tydligt att det var när jag började liggamma som Mio började vilja äta oftare på nätterna. Ni andra som liggammat vet ju hur lätt det är att somna och vakna någon/några timmar senare och inse att bebisen slutat äta för läääänge sedan. Jag upplevde det som att Mio alltid blev störd när jag försökte lyfta över honom igen till hans säng då han redan sussat sött hos mig en timme eller två. Och dessutom upplevde jag som sagt tydligt att han inte riktigt verkade bli lika mätt.

Tur att han alltid är så glad när han vaknar

Jag undrar om det är så att mjölken inte rinner på lika bra om man ligger ner? För det är så jag upplever det. Jag har legat ner mycket även på dagarna och ammat nu eftersom lillen börjar bli tung och då är det helt klart lättare att bara ligga ner men då vill han också äta ofta. Han bli nästan aldrig sådär sömndrucken av mjölk längre om jag inter sitter upp. Kanske är jag löjlig som bara inbillar mig dessa saker men så känns det i alla fall.

Då kanske det skulle gå att "bota" denna sömnsvacka genom att anstränga sig och sitta och amma igen på nätterna och sedan lägga tillbaka honom direkt när han är i mjölkkoma. Och även försöka att sittamma på dagarna också. Men allvarligt talat så ligger jag ner just nu för att jag inte orkar sitta upp. haha. De första två månaderna när jag satt upp och ammade på nätterna så somnade Mio om direkt medan jag alltid blev klarvaken och låg och tittade i mobilen en hel timma innan jag kunde somna om. Men det kanske är värt det att HAN sover bra i alla fall? För sover han inte bra kan ju verkligen inte jag sova bra heller :)

Hur har ni haft det med sömnen? När började era små sovas lite längre på nätterna utan att behöva äta? Vad gav ni dem - bröstmjölk, ersättning, gröt innan läggdags etc?

Mat och sånt

Feberfri och mycket piggare även om jag är superförkyld. Lillen verkar ha klöarat sig än så länge men det bryter väl ut under helgen. Nåja, nu sover han i alla fall så jag har förhoppningsvis lite tid att skriva lite och sedan vila.

För ett par veckor sedan kände jag jättestarkt att Mio var alldeles för liten för att börja med smakportioner. Kände inte att varken ahneller jag hade några behov av det. Men så helt plötligt under en vecka ungefär så växte han otroligt mycket. Alltså utvecklingsmässigt. Helt plötsligt kändes det som att han gick från den där lilla bebisen till en stor bebis. Då helt plötsligt kände jag att han nog var redo ändå, för att få smaka lite för första gången.

Mitt infall kom helt plötsligt när jag skulle äta lunch. Jag hade kvar några små bitar av min helt perfekta avokado så jag gjorde bitarna till mos och pumpade ut bröstmjölk och blandade. Gott tänkte jag, men tror ni min son tänkte det också? Nä, just det... han fick massa kväljningar trots att han bara fått pyttelite i munnen.

Jag tänkte att avokado kanske inte var den bästa första smaksensationen, kanske lite för mycket vuxet på något vis. Så dagen efter testade jag att koka lite potatis och morot. Morot är ju sött och gott tänkte jag. Blandade åter igen med bröstmjölk och tänkte att detta nog skulle sväljas med hull och hår. Vad händer då? Jo, så fort han fick in lite i munnen lägger han världens kaskadkräk. Kanske inte världens bästa betyg, stackaren.

Jag lät det hela vara ett par dagar och tänkte att jag BARA prövar med morot och denna gånger mixade jag det så mycket så att det nästan var flytande, precis som bröstmjölk för det hade jag läst någonstans att det kunde man göra. Och visserligen blev det inga kväljningar och ingen kräk för den delen heller men han grimaserade väldigt av det lilla han fick i munnen och sedan ville han inte ha mer.

Prövade igen igår med samma morotspuré och han var inte ens villig att ta det i munnen. Så fort jag kom fram med skeden vände han bara bort huvudet och slog bort skeden med handen.

Så nu känner jag att han nog inte är redo ändå. Jag tänker inte tvinga i honom mat. Han behöver nog lite mer tid på sig helt enkelt och det är okej. Jag vet ju att jag hade kunnat prova med någonting som är väldigt gott, typ banan, men jag är lite rädd att han då bara får smak för söta saker och sedan inte vill ha mat. hehe!

Hur var det när era små skulle börja äta mat? När började ni introducera mat? Vad gav ni dem? Ville de äta eller tog det ett tag?

Internet tillbaka

Äntligen efter en vecka är vårt kära internet tillbaka. Jag höll faktiskt på att bli lite tokig och insåg hur extremt mycket jag är i behov av internet. Nu menar jag inte bara som tidsfördriv utan faktiskt viktiga saker. Så som att komma åt internetbanken, kunna kolla öppettider eller busstider. Väldigt låst har jag känt mig och nu tycker jag att det är underbart att internet är tillbaka.

Dock får bloggen vila lite till eftersom jag blev kanonsjuk i går kväll. Kände redan på morgonen att kroppen var lite tung och inte riktigt sig själv och mycket riktigt bröt en rejäl förkylning ut på kvällen. Givetvis bestämde sig vår bebis att i natt var en bra natt att vara kinkig och gnällig så jag vaknade upp som ett vrak idag. Hade det dock bara varit förkylning så hade jag nog kunnat stå ut men efter att jag lyckats sova bort hela förmiddagen (Tack Mio) så vaknade jag upp till härlig feber. Frossa och extremt tät och rinnande näsa samt ont i halsen.

Jag måste säga att det är jättejobbigt att ha en sjuk bebis men att ha en pigg bebis och sjuk mamma är snäppet värre. Jag försökte roa honom så gott jag kunde med den lilla energin jag hade och tack och tack kunde pappan i huset sluta jobbet rätt tidigt idag så jag kunde vila lite själv.

Nu är mina två killar ute och gör lite ärenden så jag ska nog försöka passa på att sova lite.
Får bli lite mer bloggande när jag mår bättre.

Om att vara hemma länge

Okej, nu blir det ett lite mer allvarligt inlägg trots allt. Fick en fråga om hur vi löser det så att jag kan vara hemma så länge och eftersom det är något viktigt för mig så tänkte jag att jag lika gärna kunde skriva ett inlägg om det. Kanske finns det fler som undrar.

För vår del löser vi det såhär:
Vi bor i en kommun som erbjuder vårdnadsbidrag. Det är ett bidrag som vissa kommuner ger om man väljer att inte nyttja någon barnomsorg från det att barnet är mellan 1-3 år. Bidraget ligger på 3000 kr skattefritt och detta ges per barn som är mellan 1-3 år alltså som inte nyttjar någon barnomsorg. Man får inte ta ut någon föräldrapenning samtidigt som man tar vårdnadsbidrag och man måste ha tagit ut 250 dagar innan man kan ansöka om vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget skyddar din anställning och din SGI.

I början tog vi ut 5 dagar i veckan och det klarade vi oss gott på. Men sedan vi fick veta att vi skulle flytta till "rätt" kommun så började vi ta ut 7 dagar i veckan. Vi får därför pengar över och väljer att spara undan så mycket vi bara kan eftersom vi sparar till att köpa hus.

Eftersom vi kommer nyttja detta bidraget så är det ju inte särskilt svårt för mig att lyckas vara hemma tills Mio är minst 3 år. Det var heller ingen idé för oss att snåla med dagarna för Mio är första barnet och gör vi inte av med dagarna nu så vet jag inte riktigt när vi kommer göra det. Kommer syskon in i bilden kanske vi väljer att avstå från vårdnadsbidrag et till Mio ett tag och bara ta ut föräldrapenning igen. Dock kommer jag såklart vara hemma tillsammans med båda barnen då.

Bloggpaus

Som ni märker så uppdateras inte bloggen sådär väldigt flitigt för tillfället. Vi flyttade ju i fredags och har fortfarande inget internet. Det kommer nog i slutet av veckan så tills dess blir det väl inte så mycket bloggande. Hinner sitta en liten stund såhär på kvällarna när jag kan ansluta till Mattias mobil och få lite internet av honom.

Nåja, vi lever fortfarande lite i flyttkaos med massa ouppackade lådor och saker lite överallt. Det är svårt när man flyttar till nytt. Det tar ett par dagar att känna av vad man vill ha sina saker och man får försöka att inte hela tiden utgå från gamla stället utan se det som ett blankt papper, men det är svårt.

Vår nuvarande lägenhet har lite sämre förvaringsmöjligheter så just nu klurar vi på hur vi ska göra för att utnyttja platsen på bästa sätt. Vi ville ju egentligen ha ett extra rum, men nu blev det inte så den här gången så vi får verkligen försöka optimera här nu. Det blir nog bra till slut :)

Ledsen att det blir lite sådana här trista uppdateringar om egentligen ingenting. Men jag har inte riktigt tid eller ro just nu att sitta ner och skriva om viktiga saker. Det får jag göra sedan i lugn och ro när lägenheten är mer i ordning. Nu blir det bara lite korta vardagsuppdateringar för att dokumentera. Viktigt viktigt!

Vilken vecka

Ja, det här har sannerligen varit en intensiv vecka. Vi flyttade i fredags till en jättesöt lägenhet med två uteplatser i ett mysigt och barnvänligt område. Inte särskilt mycket större kvadratmetermässigt sätt men ändå ett stort lyft att slippa trappor och ha sin egna lilla trädgård. Vi har en lekplats precis utanför dörren och barnen som leker här är en härlig mix från alla möjliga kontinenter.

I lördags åkte vi tidigt upp i Stockholm för att gå på bröllop och det var verkligen ett fint sådant. Brudparet var så lyckliga och vackra. Maten var god och det var så kul att träffa lite vänner vi sällan ser. Dock var det lite oturligt att vi var tvungna att flytta denna veckan för det blev lite väl mycket på en och samma helg.

Vi packade upp så mycket vi bara orkade på fredagskvällen och har försökt fortsätta lite idag men det är fortfarande ganska extremt stökigt hos oss just nu.

Den här lägenheten har lite sämre förvaring och planlösningen är verkligen helt annorlunda så man blir lite låst i tankarna och lite stressad över att man inte riktigt får plats på samma sätt. Men det löser sig nog. Det här är också bara en "mellanlandning". Vi planerar att köpa något större inom en snar framtid. Vi ska bara hitta det rätta huset först. Längtar :)