Idag var jag hos barnmorskan på ett vanligt besök. Lillan visade upp fina hjärtslag så det var ju skönt att höra. En mindre bra sak var att min livmoder knappt växt något alls sedan vi var där sist för 4 veckor sedan. Jag har aldrig varit med om det förut men det kändes inte roligt att höra. Nu har jag fått ett extra besök i nästa vecka inbokat bara för att se hur det hela utvecklar det sig. Om det fortsätter växa dåligt vet jag inte riktigt vad som händer men jag antar att det blir ett tillväxtultraljud för att kolla så allt är bra?
Man blir ju lite extra nojig helt plötsligt att hon varit lite lugnare i magen. Tänk om hon inte får bra med näring? Usch! Obehaglig tanke.
Hej
torsdag 23 april 2015
onsdag 22 april 2015
Vecka 28
Helt plötsligt kom jag på att jag gått in i vecka 28, tredje trimestern. Det gick fort känns det som. Lilla bebisen ska nu väga runt 1 kg och vara ungefär 39 cm lång. Det känns jättestort tycker jag. Det sägs att mellan v 28-32 är det en himla växtspurt och jag tror att jag märkt av det någon vecka redan. Precis som med Mio så har lillan en lugnare period just nu. Antar att hon sover mycket och bara lägger på sig en massa. Det är som att hon inte riktigt har tid eller ork för att hålla igång med sparkfest utan hon nöjer sig med lite lättare buffar och mest att vända sig om.
Det senaste veckan tror jag att hon har snurrat runt flera gånger för jag känner nästan buffar på olika ställen varje dag. Ibland neråt, ibland uppåt, ibland på höger sida och ibland vänster sida. Märkligt. Nu är det ju lång tid kvar innan hon ska kika ut så det gör ju inget om hon åker omkring lite där inne ett tag till men jag vill minnas att Mio lade sig neråt väldigt tidigt och sedan låg han så hela tiden fram tills det var dags (trots att han tydligen aldrig fixerade sig för han låg och flöt på förlossningen).
Jag börjar känna av lite mer i fogarna nu men fortfarande är det helt okej. Lite får man väl räkna med när man ändå närmar sig slutet. Det värsta uppstår när Mio vill bli buren vilket han ju såklart vill rätt ofta. Tacksamt nog så behöver jag ofta inte kånka honom så långt för efter ett par meter brukar det gå bra att sätta ner honom igen så han får traska vidare själv. Sedan trivs han jättebra i vagnen och brukar ofta be om att få sitta där själv så det underlättar ju också lite :)
Imorgon är det dags för barnmorskebesök igen och det ska bli kul. Efter imorgon så kommer jag att gå lite oftare än 1 gång/månaden så det känns trevligt. Tycker det är så väldigt sällan att bara gå 1 gång/månad.
I övrigt mår jag rätt mycket som vanligt. Jag är lite trött emellanåt men jag tror faktiskt inte det är graviditetsrelaterat utan mer för att vi fortfarande inte sover hela nätter och för att vi håller igång hela dagarna. Men ibland slumrar jag till en timma mitt på dagen tillsammans med Mio och det är helt underbart.
Det senaste veckan tror jag att hon har snurrat runt flera gånger för jag känner nästan buffar på olika ställen varje dag. Ibland neråt, ibland uppåt, ibland på höger sida och ibland vänster sida. Märkligt. Nu är det ju lång tid kvar innan hon ska kika ut så det gör ju inget om hon åker omkring lite där inne ett tag till men jag vill minnas att Mio lade sig neråt väldigt tidigt och sedan låg han så hela tiden fram tills det var dags (trots att han tydligen aldrig fixerade sig för han låg och flöt på förlossningen).
Magen i vecka 28. Börjar bli stor, fast ändå inte på något sätt. Där emot har jag blivit väldigt bred, vilket inte uppskattas ;) |
Imorgon är det dags för barnmorskebesök igen och det ska bli kul. Efter imorgon så kommer jag att gå lite oftare än 1 gång/månaden så det känns trevligt. Tycker det är så väldigt sällan att bara gå 1 gång/månad.
I övrigt mår jag rätt mycket som vanligt. Jag är lite trött emellanåt men jag tror faktiskt inte det är graviditetsrelaterat utan mer för att vi fortfarande inte sover hela nätter och för att vi håller igång hela dagarna. Men ibland slumrar jag till en timma mitt på dagen tillsammans med Mio och det är helt underbart.
Sommardag
Lunch på altanen är inte helt dumt. |
Jag och Mio passade på att rena lite i trädgården i förmiddags och sedan avslutade vi med att äta picknicklunch i solen på altanen. Men det blev så vansinnigt varmt på slutet så jag längtade efter att få äta upp och gå in. haha. Mio fick snida om till t-shirt och shorts istället innan hans lilla middagslur för när han vaknar ska vi gå ut igen och då blir det helt klart för varmt med långärmat och långbyxor.
Det var alltså 17 grader i skuggan och helt vindstilla strax innan lunch. Nu är det säkert ännu varmare och på vår baksida lyser solen fram tills den går ner så där är det hur varmt som helst. Jag ska också ta och byta om till något mer sommarklätt sedan. Jag är jättevarm i leggins och kortärmad klänning. Känner lite att jag får en försmak nu på hur sommaren kommer bli. MÅSTE verkligen hitta några luftiga, tunna klänningar tills värmen verkligen slår till annars lär ju den här sommaren bli outhärdlig.
Min lille busunge med myror i brallan. :) |
måndag 20 april 2015
Sommar idag
Alltså jag smällde nästan av när jag kollade på vår termometer idag som på eftermiddagen visade på 19,3 grader och då pratar vi alltså inte i solen utan skuggan. Då kan ni ju bara föreställa er hur varmt och gott vi hade det på vår baksida i solen. Helt vindstilla var det också. Jag hade bara t-shirt och Mio körde varken jacka eller mössa utan bara body och byxa. Det var så underbart och vi var ute så länge att jag till och med glömde bort middagen. Vi kom in igen vid 18.15 och då insåg jag att det var läggdags för Mio. Tur att vi hade lite rester att stoppa i magen så att han kunde komma i säng innan kl 19 i alla fall. Men stackaren var nog väldigt hungrig för han slukade både smörgås, grönsaker och en portion kyckling med ris.
Det var så underbart idag på eftermiddagen när vi var ute. Våra kära grannar var också ute och lekte så deras barn kom över till oss och busade lite. Det var så kul att se dem tillsammans. Det ena är 3 år och den andre lika gammal som Mio. De busade med en liten fotboll och jagade varandra i gräset. Småttingarna förstod nog inte riktigt tjusningen i att leka tillsammans än men där emot lekte Mio jättefint med treåringen. Nu kan det ju varit för att denne treåring var väldigt gullig mot honom men han höll henne i handen och de gick och tittade på våra blommor och hon kittlade honom lite på magen så han kiknade av skratt. Sedan var han helt såld och ville bara gå efter henne och visa henne alla vackra saker han kunde hitta som typ mossa och grässtrån :) Mitt lilla mammahjärta svällde till minst tredubbel storlek och jag kände mig så vansinnigt lycklig över att Mio snart ska få ett småsyskon som han kommer kunna busa med till nästa sommar. Fram tills dess får han nöja sig med grannbarnen men det är ju verkligen inte fy skam det heller, vi bor ju till och med i samma hus ;) (parhus).
Jag struntade i att föreviga denna ljuvliga eftermiddag utan lät bara ögat njuta för stunden så därför får jag istället bjuda på en bild som är från förra året vid den här tiden. Det ser ut som att det var varmt och gott då också. Vår lille plutt var bara 4 månader och jag bara känner i hela kroppen hur otroligt mycket roligare den här våren/sommaren kommer bli. Förra året vid den här tiden kunde man ju inte vara ute och leka som nu. Då var det istället långa vagnpromenader som förgyllde våra dagar, inte helt fel det heller såklart :)
Det var så underbart idag på eftermiddagen när vi var ute. Våra kära grannar var också ute och lekte så deras barn kom över till oss och busade lite. Det var så kul att se dem tillsammans. Det ena är 3 år och den andre lika gammal som Mio. De busade med en liten fotboll och jagade varandra i gräset. Småttingarna förstod nog inte riktigt tjusningen i att leka tillsammans än men där emot lekte Mio jättefint med treåringen. Nu kan det ju varit för att denne treåring var väldigt gullig mot honom men han höll henne i handen och de gick och tittade på våra blommor och hon kittlade honom lite på magen så han kiknade av skratt. Sedan var han helt såld och ville bara gå efter henne och visa henne alla vackra saker han kunde hitta som typ mossa och grässtrån :) Mitt lilla mammahjärta svällde till minst tredubbel storlek och jag kände mig så vansinnigt lycklig över att Mio snart ska få ett småsyskon som han kommer kunna busa med till nästa sommar. Fram tills dess får han nöja sig med grannbarnen men det är ju verkligen inte fy skam det heller, vi bor ju till och med i samma hus ;) (parhus).
Jag struntade i att föreviga denna ljuvliga eftermiddag utan lät bara ögat njuta för stunden så därför får jag istället bjuda på en bild som är från förra året vid den här tiden. Det ser ut som att det var varmt och gott då också. Vår lille plutt var bara 4 månader och jag bara känner i hela kroppen hur otroligt mycket roligare den här våren/sommaren kommer bli. Förra året vid den här tiden kunde man ju inte vara ute och leka som nu. Då var det istället långa vagnpromenader som förgyllde våra dagar, inte helt fel det heller såklart :)
fredag 17 april 2015
Härlig fredag
Den här veckan har gått jättefort och det är så roligt att det snart är helg. I morse vaknade vår lilleman vid 6.45 vilket är tidigare än han brukar men jag kände mig så utvilad så jag försökte inte söva om honom utan gick upp istället. Mattias hade inte hunnit gå till jobbet än utan vi hann vinka av honom innan frukosten.
Efter morgonbestyren gick vi till öppna förskolan. Det var soppfredag där idag så för 15 kr fick man soppa och hembakt bröd, riktigt bra pris och himla trevligt initiativ. Mio är alltid väldigt lugn och försiktig av sig när vi kommer till öppna förskolan. Idag var vi ändå där i flera timmar men han ville mest sitta i mitt knä. Förutom på slutet för då vågade han leka lite själv.
Nu har Mio sovit en stund och strax ska vi åka till mina föräldrar. Hela min lilla familj ska sova över där idag. Imorgon bitti åker jag och Mattias till Ullared så Mio får stanna och leka lite hos sin mormor och morfar några timmar tills vi är tillbaka :)
Det blir mysigt men nu måste jag gå och packa det sista.
Efter morgonbestyren gick vi till öppna förskolan. Det var soppfredag där idag så för 15 kr fick man soppa och hembakt bröd, riktigt bra pris och himla trevligt initiativ. Mio är alltid väldigt lugn och försiktig av sig när vi kommer till öppna förskolan. Idag var vi ändå där i flera timmar men han ville mest sitta i mitt knä. Förutom på slutet för då vågade han leka lite själv.
Nu har Mio sovit en stund och strax ska vi åka till mina föräldrar. Hela min lilla familj ska sova över där idag. Imorgon bitti åker jag och Mattias till Ullared så Mio får stanna och leka lite hos sin mormor och morfar några timmar tills vi är tillbaka :)
Det blir mysigt men nu måste jag gå och packa det sista.
torsdag 16 april 2015
Babyskydd
Vi har bestämt oss för att vi ska köpa ett babyskydd till lillasyster. Till Mio hyrde vi ju ett vilket fungerade bra det med men nu har vi lite bättre ekonomi och eftersom vi vet att vi vill ha ett par barn till så kommer det nog bli värt det att bara ha sitt egna.
Men vad ska man tänka på? Sist när vi hyrde så fick vi en Brio Primo och vi upplevde den som väldigt tung. Alltså själva skyddet vägde mycket i sig och eftersom vi dessutom fick en liten rejäl krabat så blev det snabbt vääääldigt tungt att bära. Jag lyckas inte hitta någon vikt på vad skyddet faktiskt väger men som sagt, vi upplevde det som tungt och skulle vilja ha något lättare.
Vi kommer ju ha en Bugaboo Donkey när lillasyster kommer och jag vet att man måste välja mellan vissa speciella babyskydd om man vill kunna klicka fast skyddet direkt på vagnen. Sist hade vi dock inte den funktionen på vår vagn och jag känner ärligt talat inget behov av det alls. Vet att vissa tycker att det är smidigt att bara klicka på skyddet på vagnen om bebisen somnat i bilen och man ska in och handla men det känns bökigare att behöva plocka ut vagnen ur bagaget än att bara lägga babyskyddet i en kundvagn som vi gjorde sist. Så visst, om vi nu faller för ett babyskydd som också går att klicka fast är det ju inget minus men det är heller inte krav eller ens ett plus för vår del.
Det verkar som att det är Maxi Cosi Pebble, Maxi Cosi Cabriofix och Besafe Izi Go som gäller om man ska kunna klicka fast skyddet på vagnen. Jag kan verkligen inte mycket om babyskydd och egentligen om det finns några stora skillnader? Eller väljer folk mest babyskydd efter pris eller det man tycker ser fint alternativt smidigt ut helt enkelt?
För oss är det viktigaste att skyddet är säkert såklart, sedan vill vi gärna hitta en lättare modell som inte är så tung för jag ska orka bära bebisen i ena armen och kanske Mio i andra. En annan sak som är viktig för oss är att det går att köpa till en basenhet som sitter i bilen hela tiden så vi slipper fästa med bälte varje gång vi ska ut och åka. Fast det har väl i princip alla skydd idag? Sedan vill vi såklart inte betala allt för mycket heller. Tycker att runt 3000 kr är ett rimligt pris för både skydd och bas.
Det är en liten djungel det här. Vilket skydd har ni använt? Nöjda/missnöjda?
Brio Primo |
Vi kommer ju ha en Bugaboo Donkey när lillasyster kommer och jag vet att man måste välja mellan vissa speciella babyskydd om man vill kunna klicka fast skyddet direkt på vagnen. Sist hade vi dock inte den funktionen på vår vagn och jag känner ärligt talat inget behov av det alls. Vet att vissa tycker att det är smidigt att bara klicka på skyddet på vagnen om bebisen somnat i bilen och man ska in och handla men det känns bökigare att behöva plocka ut vagnen ur bagaget än att bara lägga babyskyddet i en kundvagn som vi gjorde sist. Så visst, om vi nu faller för ett babyskydd som också går att klicka fast är det ju inget minus men det är heller inte krav eller ens ett plus för vår del.
Maxi Cosi Cabriofix |
Besafe Izi Go |
Maxi Cosi Pebble |
Vill ha
Till Mio |
Till lillasyster |
Newbie home har de här gulliga och mjuka bäddseten och jag tror det blir en av varje faktiskt. Lillasyster kommer sova i en vagga den första tiden så det här blir lagom till vintern sedan när hon får byta upp sig till en spjälsäng.
Nedräkning
En helt färsk liten Mio bara ett par timmar gammal ♥ |
Tänk att vi ska få en till liten bebis om 3 månader. Det känns lite overkligt. Jag vet inte om det riktigt sjunkit in än faktiskt. Det känns fortfarande lååångt bort.
onsdag 15 april 2015
Livet just nu
Är verkligen helt underbart. Vår lille busunge är ju sig själv igen och inte nog med det, han har växt så otroligt mycket i sin personlighet i och med hela hans utvecklingsfas. Han är en väldigt bestämd pojke som vet vad han vill. En riktig "nej-sägare" just nu, haha. Jag tror att han förstår innebörden av det ordet för han använder det nästan alltid rätt, alltså när han inte vill något. Visar väldigt tydligt, både skakar på huvudet, slår bort med handen, rynkar ögonbrynen och säger nej.
I övrigt är han fortfarande en ganska försiktig kille som vääääldigt sällan pillar på saker som han inte får. Han klättrar aldrig upp på farliga ställen så som soffan, soffbordet eller stolar och hittar han småsaker på golvet är det väldigt ovanligt att han stoppar det i munnen. För det mesta brukar han plocka upp sakerna och lägga i någon låda. Eftersom att vi äntligen fått upp grindar i trappan både på över och undervåningen nu så låter vi honom oftast ströva helt fritt och pilla med sitt. Vi har ju såklart inte massa farliga saker liggandes men det känns ändå väldigt skönt att han är så lugn och försiktig av sig så att vi slipper oroa oss konstant för att något ska hända.
Han gillar musik, så fort vi sätter på någon melodi så börjar han twerka med sin lilla blöjrumpa. SÅ gulligt. Han tycker om att vi sjunger tillsammans och hans favoritlåt är "Imse vimse spindel" som han kan alla rörelser till nu :) Han gillar även olika tittut-lekar. Vi har en tittut-ramsa som vi gör ibland vid matbordet som är bra för att lura ner lite extra mat och så brukar vi springa och gömma oss på nedervåningen och så får han leta, när han hittar oss och vi säger tittut så kiknar han av skratt den lille godingen.
Han tycker verkligen om att vara ute också. Ofta när vi väl gått ut vill han inte gå in igen. Han älskar att gunga och det är alltid det första han vill göra när vi kommer till lekplatsen, efter gungan är det rutschkanan som gäller. I trädgården är favoritsysslan mest att jaga katten. Tiger tycker nog också att det är lite kul för han brukar busa tillbaka och springa lite runt och visa konster så att Mio skrattar. Om Mio går iväg och gör något annat brukar Tiger springa fram till honom och börja buffa lite precis som om han tycker att han ska fortsätta leka med honom :)
Mio är fortfarande ett litet matvrak och det är vi glada över. Vi bekymrar oss inte över att han äter som en liten vuxen utan låter honom äta tills han blir mätt. Vi märker ju att han gör av med energin för nu för tiden har han nästan myror i brallan och vill knappt sitta still en sekund.
Man väl säga att han är lite småblyg. På öppna förskolan tar det alltid nästan en h innan han vågar släppa min hand, trots att vi varit där flera gånger. Han vill alltid vara väldigt nära mig eller Mattias om vi träffar folk som han inte känner. Och även folk som han faktiskt känner kan det ibland ta lite tid innan han vågar närma sig. Det här har gått lite upp och ner i vågor så det blir spännande att se hur det faktiskt blir om ett par år. Om han kommer fortsätta vara lite blyg som person eller om det släpper när han väl kan prata och förstår mer.
Slutligen kan man väl säga att han är full med kärlek vår lille prins. Många pussar och kramar delas ut varje dag här hemma och ibland vill han bara sitta och gosa i famnen. Ibland när vi leker råkar han bitas lite och då brukar vi låtsasgråta och säga att vi blev ledsna. Då blir han väldigt bekymrad och förstår att det är allvar och brukar komma fram och försöka gosa eller trösta med en puss. Till skillnad mot när vi bara säger ett bestämt "nej", då brukar han mest skratta eller få en busig blick precis som att han visst vet att han inte får men tänker fortsätta ändå ;)
Första cykelturen för i år skedde i helgen. Han var så himla nöjd under hela turen. Det kommer bli mycket cyklande i vår/sommar. |
Vecka 27
Nu var det ett litet tag sedan magen fick sig ett inlägg så det är väl dags igen. Nu är jag redan i vecka 27 och de senaste veckorna har gått så fort så jag har inte hängt med alls. Vips så var det vecka 25, 26 och nu 27. Måste bero på att jag har haft så mycket med körkortet så jag har inte hunnit tänka eller ens känna efter särskilt mycket, vilket har varit rätt skönt. Det var ett par veckor där vid kanske 24-25 som lillan var rätt lugn i magen. Inte så att jag var väldigt orolig för hon rörde sig ofta med väldigt svaga rörelser. Det berodde antagligen på att hon vänt sig och sparkade inåt mot ryggen eller så men man blir ju alltid lite nojig såklart.
Så det har varit lite skönt att de senaste veckorna har gått fort för då har jag sluppit sitta och känna efter varje dag och oroa mig. Nu har hon nog vänt sig igen för nu är sparkarna hårda. Men hon fortsätter med sitt aktiva rörelsemönster och det är skönt. Livlig liten dam :)
Jag tycker inte att magen blivit något större alls de senaste veckorna. Kanske är det nu som min mage lugnar ner sin växtspurt. Det sägs ju att man kan få mage tidigare med andra barnet (vilket verkligen stämt in på mig) men att det ska lugna sig någon gång efter halvvägs och jag tror vi kommit dit nu för jag känner mig inte alls lika stor och klumpig längre i förhållande till att jag ändå är i vecka 27 nu.
Foglossningen är nästan som bortblåst (åtminstone de flesta dagar) och det är helt underbart. Jag förstår knappt vad det är som händer men jag njuter som bara den så länge det varar. Om kvällarna kan jag känna mig lite trött i ryggen, men det går över när Mio lagt sig och jag får vila i soffan en stund.
Viktmässigt har jag faktiskt inte vägt mig sedan barnmorskan och om jag ska vara ärlig så har jag ingen större lust att göra det heller, hehe, så nästa viktuppdatering får nog helt enkelt bli efter nästa bm besök om någon vecka.
Jag har inte riktigt kommit in i boastadiet än men det börjar så smått. Jag har börjat fundera lite mer ingående på vad jag vill köpa till lilla bebisen och det viktigaste av allt kanske är lite kläder eftersom jag fortfarande bara har köpt typ 2 plagg till henne. Ska bli så roligt att få shoppa loss lite söta bebissaker igen.
Så det har varit lite skönt att de senaste veckorna har gått fort för då har jag sluppit sitta och känna efter varje dag och oroa mig. Nu har hon nog vänt sig igen för nu är sparkarna hårda. Men hon fortsätter med sitt aktiva rörelsemönster och det är skönt. Livlig liten dam :)
Vecka 27 |
Foglossningen är nästan som bortblåst (åtminstone de flesta dagar) och det är helt underbart. Jag förstår knappt vad det är som händer men jag njuter som bara den så länge det varar. Om kvällarna kan jag känna mig lite trött i ryggen, men det går över när Mio lagt sig och jag får vila i soffan en stund.
Viktmässigt har jag faktiskt inte vägt mig sedan barnmorskan och om jag ska vara ärlig så har jag ingen större lust att göra det heller, hehe, så nästa viktuppdatering får nog helt enkelt bli efter nästa bm besök om någon vecka.
Jag har inte riktigt kommit in i boastadiet än men det börjar så smått. Jag har börjat fundera lite mer ingående på vad jag vill köpa till lilla bebisen och det viktigaste av allt kanske är lite kläder eftersom jag fortfarande bara har köpt typ 2 plagg till henne. Ska bli så roligt att få shoppa loss lite söta bebissaker igen.
I did it
Yes, idag tog jag körkort. Känns så himla skönt att ha det kapitlet avslutat nu. I måndags gjorde jag teoriprovet vilket gick bra men det var rätt väntat också. Jag har verkligen pluggat järnet ett par veckor. Idag kände jag mig jättenervös men kunde ändå skaka av mig det värsta när det väl var dags.
Och det gick ju bra för jag blev ju som sagt godkänd. Jippi!!
Vi firade direkt med lite lunch på Thairestaurang och ikväll ska jag lyxa till det och baka lite chokladbollar att mumsa på ;)
Och det gick ju bra för jag blev ju som sagt godkänd. Jippi!!
Vi firade direkt med lite lunch på Thairestaurang och ikväll ska jag lyxa till det och baka lite chokladbollar att mumsa på ;)
lördag 11 april 2015
Nu tusan
Anledningen till att det har varit lite tyst här sedan förra helgen är att jag har ägnat att min vakna lediga tid åt att plugga. Jag har ju hållit på att ta körkort nu i omgångar i flera år men det har liksom aldrig riktigt funnits det där drivet som gjort att jag orkat ta tag i det hela på slutet. Sist när jag började närma mig satte Mios graviditet stopp för det hela eftersom jag hade passerat vecka 25 och inte fick göra halkkörningen. Så efter det tappade jag lusten igen och det dröjde över ett halvår innan jag satte mig bakom ratten igen. Men så under hösten har jag sakta men säkert närmat mig. Gjort halkkörning och övat övat övat. Men sedan köpte vi hus och jag blev gravid i samma veva som vi flyttade in så då återgick det till att vara lite körstopp ett par veckor.
Men nu efter jul bestämde jag mig att jag inte kan hålla på såhär längre. Jag har övningskört till och från sedan jag var 16 år och jag börjar känna mig rejält trött på att aldrig bli av med den där gröna skylten trots att jag kunnat manövrera bilen länge och väl. Givetvis finns det alltid små detaljer som kan putsas till och mitt höga krav på mig själv har väl gjort att det också har stoppat upp hela processen.
I alla fall, för ett par veckor sedan insåg jag att jag aldrig kommer komma framåt om jag inte bara vågar chansa, så jag bokade teoriprov och uppkörning vilket nu ska ske inom en väldigt snar framtid. Så de senaste veckorna har jag ansträngt mig lite extra med att plugga på kvällarna och köra på lite mer utmanande ställen än bara de gamla vanliga vägarna. Och det har verkligen gett resultat. Jag känner mig mycket mer förberedd nu än för bara en vecka sedan. Skönt. Men samtidigt inser jag att det hade varit skönt med ett par veckor till av pluggande och körande. Men så är det. Nu är ju som sagt proven bokade så jag får bara göra mitt bästa och hoppas att det går bra. Kuggar jag en gång känns det okej också, då kommer jag boka om ganska direkt, så pass redo känner jag mig ändå.
Nu är jag i vecka 26 med andra barnet och det är verkligen på tiden att jag får det där körkortet. Det kommer vara en sådan befrielse när det hela väl är över. Därför kommer bloggen vara lite tystare nu tills att jag inte behöver sitta och plugga varje vaken stund. Bara så att ni vet :)
Men nu efter jul bestämde jag mig att jag inte kan hålla på såhär längre. Jag har övningskört till och från sedan jag var 16 år och jag börjar känna mig rejält trött på att aldrig bli av med den där gröna skylten trots att jag kunnat manövrera bilen länge och väl. Givetvis finns det alltid små detaljer som kan putsas till och mitt höga krav på mig själv har väl gjort att det också har stoppat upp hela processen.
I alla fall, för ett par veckor sedan insåg jag att jag aldrig kommer komma framåt om jag inte bara vågar chansa, så jag bokade teoriprov och uppkörning vilket nu ska ske inom en väldigt snar framtid. Så de senaste veckorna har jag ansträngt mig lite extra med att plugga på kvällarna och köra på lite mer utmanande ställen än bara de gamla vanliga vägarna. Och det har verkligen gett resultat. Jag känner mig mycket mer förberedd nu än för bara en vecka sedan. Skönt. Men samtidigt inser jag att det hade varit skönt med ett par veckor till av pluggande och körande. Men så är det. Nu är ju som sagt proven bokade så jag får bara göra mitt bästa och hoppas att det går bra. Kuggar jag en gång känns det okej också, då kommer jag boka om ganska direkt, så pass redo känner jag mig ändå.
Nu är jag i vecka 26 med andra barnet och det är verkligen på tiden att jag får det där körkortet. Det kommer vara en sådan befrielse när det hela väl är över. Därför kommer bloggen vara lite tystare nu tills att jag inte behöver sitta och plugga varje vaken stund. Bara så att ni vet :)
Bild lånad från google |
söndag 5 april 2015
GLAD PÅSK
fredag 3 april 2015
Vår lillasyster
Mios lillasyster i vecka 25 |
Och som ni ser så ser det fortfarande ut som en liten lillasyster. Jag skulle nog våga säga att vi nu är helt säkra på att det är en lillasyster. Den här barnmorskan tittade flera gånger på könet och hon visade till och med vad som var blygdläppar och springan emellan. Så enligt henne var det ingen tvekan. Det känns så skönt att ha fått det bekräftat.
Nu är det bara 15 veckors väntan kvar innan vi får träffa vår lilla tjej <3 <3
Jag tror inte riktigt att jag har smält än att det är en tjej och jag behöver nog bearbeta det ett tag till. Jag vet egentligen inte varför det känns så svårt för mig att ta in. Kanske för att det känns så främmande. Nu helt plötsligt känns det som att jag inte har någon aning om vad som kommer. Knepigt det där.
onsdag 1 april 2015
Om att fixa och dona
Något som jag älskar med att bo i hus och ha sitt eget på är hur lusten att ha det fint kommer så mycket mer naturligt och automatiskt. Inte för att man ville ha det fult och ostädat innan, men jag orkade liksom inte riktigt bry mig på samma sätt. Hade vi en ful tapet eller fula köksskåp lät vi det bara vara för det var helt enkelt inte värt det att kosta på sig att göra om eftersom man inte fick något för det när man flyttade där ifrån. Allt blev lite temporärt på något sätt och det kändes aldrig helt som ens eget.
Men nu, så ljuvligt att få gå och pilla här hemma om dagarna. Jag städar lite varje dag och jag tycker inte ens att det är jobbigt, mest skönt faktiskt att hålla efter och hålla det fint. På sistone tycker jag att vi har fått det så himla fint och härligt här hemma. Våren har fört med sig många fina färger och mysig inspiration. För en gång skull trivs jag VERKLIGEN i mitt eget hem. Det är en fantastisk känsla.
Nu har vi fortfarande mycket kvar som ska göras innan det här huset är "vårt", men alla de där större renoveringarna får vi ju ta lite pö om pö när ekonomin tillåter. Det känns ändå jätteroligt att veta att badrum och kök kommer bli helt i vår smak inom ett par år OCH att det kommer kännas så befriande och värt det att lägga alla de där pengarna på det. Det lönar sig ju ändå i slutändan.
Den senaste tiden har fokus legat lite mer utomhus. Vi har ju ett par rabatter som var/är lite oskötta så vi har tagit tag i det och försökt rensa och fixa. Det är fortfarande mycket jobb kvar men det är roligt att se hur allt växer fram och hur vårt slit ger avkastning.
Igår kväll planterade vi om några blomlådor som händer utanför vårt köksfönster och det blev så glatt och fint. Sedan idag kunde jag inte riktigt hålla mig utan gick och köpte lite mer blommor som jag planterade i krukor på framsidan. Men nu får det allt vara nog här inför påsken. Så får vi ta tag i rabatterna och resten av trädgården sedan lite längre fram.
Men nu, så ljuvligt att få gå och pilla här hemma om dagarna. Jag städar lite varje dag och jag tycker inte ens att det är jobbigt, mest skönt faktiskt att hålla efter och hålla det fint. På sistone tycker jag att vi har fått det så himla fint och härligt här hemma. Våren har fört med sig många fina färger och mysig inspiration. För en gång skull trivs jag VERKLIGEN i mitt eget hem. Det är en fantastisk känsla.
Nu har vi fortfarande mycket kvar som ska göras innan det här huset är "vårt", men alla de där större renoveringarna får vi ju ta lite pö om pö när ekonomin tillåter. Det känns ändå jätteroligt att veta att badrum och kök kommer bli helt i vår smak inom ett par år OCH att det kommer kännas så befriande och värt det att lägga alla de där pengarna på det. Det lönar sig ju ändå i slutändan.
Den senaste tiden har fokus legat lite mer utomhus. Vi har ju ett par rabatter som var/är lite oskötta så vi har tagit tag i det och försökt rensa och fixa. Det är fortfarande mycket jobb kvar men det är roligt att se hur allt växer fram och hur vårt slit ger avkastning.
Igår kväll planterade vi om några blomlådor som händer utanför vårt köksfönster och det blev så glatt och fint. Sedan idag kunde jag inte riktigt hålla mig utan gick och köpte lite mer blommor som jag planterade i krukor på framsidan. Men nu får det allt vara nog här inför påsken. Så får vi ta tag i rabatterna och resten av trädgården sedan lite längre fram.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)