Hej

tisdag 27 maj 2014

Amning

Jag funderar mycket kring det här med amningen nu. Mio börjar ju bli stor och även om det inte riktigt är dags än att börja med större portioner än smakprov så dröjer det ju inte många veckor innan det är dags för det också.

Vår kille har ju aldrig direkt visat intresse för mat men jag har ändå fortsatt att ge honom lite olika puréer för att han förhoppningsvis ska tycka att det i alla fall är helt okej när han faktiskt behöver börja äta mer fast föda. Det går tack och lov framåt dock väldigt långsamt. Så om han fortsätter i sitt lilla tempo gissar jag på att han kommer vilja äta ganska mycket bröstmjölk ett bra tag till, vilket är helt okej för mig. Jag trivs bra med amningen och vill absolut inte sluta helt även om jag känner att kommer bli skönt när vi kan äta lunch tillsammans jag och Mio. Han har alltid en benägenhet att vakna eller vilja äta PRECIS när jag ska sätta mig ner och luncha. Hade varit så otroligt smidigt om vi hade kunnat äta tillsammans då. Men det kommer så småningom.

Men en sak som jag känner redan nu är det här med nattamningarna. Där känner jag faktiskt att jag är redo att släppa taget. Det är inte så att jag tycker att det är superjobbigt att just amma på natten men Mio äter mycket oftare på natten än på dagen vilket gör att jag måste vakna ofta. Det känns som att han är tillräckligt gammal för att klara sig på att bara äta en gång under natten och inte typ 3-4 gånger.

Läste någonstans att barnet kanske bara är törstigt när det vaknar och att man kan prova att ge lite vatten istället. Jag tyckte det lät rätt vettigt så jag provade det några gånger men det fungerade inte alls för oss så det slutade ändå med att han fick bröstet i alla fall. Han vaknade till direkt och sprattlade och skrek när han kände att det var vatten istället för bröstmjölk som kom in i hans söta lilla mun.

Jag vet att vissa menar att man bara ska lyssna på barnet och låta dem äta så ofta de vill både dag och natt, vilket jag i och för sig håller med om när det gäller små bebisar. Men hur ska man veta om ens bebis vaknar och är hungrig eller om det bara är något annat? Jag har inte direkt testat massa saker innan jag ger bröstet. Det är liksom bara smidigast att hämta honom och ge honom så att vi alla kan sova vidare.

Fast nu känner jag att jag ändå skulle vara villig att ta några kämpiga nätter för att kanske lyckas dra ner lite på nattamningarna. Vår lille plutt är ändå över 5 månader och dagtid kan han ju ibland klara både 4 och 5 timmar mellan måltiderna. Då tycker man ju att han borde kunna klara i alla fall 4 h på natten också.

Hur har det varit när era små har slutat äta på natten? Har ni gjort något för att få de sluta äta eller har de slutat av sig själva bara? Hur gamla var de när de slutade äta på natten?

8 kommentarer:

  1. Första barnet slutade äta på natten av sig själv, och egentligen andra barnet med. (7 1/2 månad resp. 9 1/2 månad.)

    Barn 3 och 4 valde jag aktivt att sluta äta på natten när dom var 11 respektive 9 månader. Då bestämde jag att jag under inga omständigheter skulle mata dom innan ett visst klockslag, jag skulle vagga och buffa ocj vagga lite till tills det klockslaget inträffade. Natt ett satte jag klockslaget en halvtimma efter dom brukade vakna första gången (tex en brukade vakna vid midnatt, då satte jah 00:30 som "nu får du äta") och i två nätter så drog jag ut på det till de klockslaget, efter de klockslaget fick dom äta hur ofta dom ville. Natt tre flyttade jag 30-60 minuter, och gjorde sedan så varje ny natt.
    Barn 3 slutade vakna efter 5 nätter och åt därefter inte på natten igen. Då hade han inte ens varit jätteledsen för det var ju bara en halvtimma varje natt som han var ledsen men tröstades med att jag var uppe och vaggade honom.
    Barn 4 fick jag skjuta på klockslaget en halvtimma varje natt tills vi var framme till 07 på morgonen.

    Det viktiga är att tänka att man inte bara kan ta bort nattmålen, man måste mata mer på dagen. Så oftare måltider på dagen.
    Med de två barnen jag gjorde såhär med så sov dom gott från 20.00 till ca 00.00, därefter åt dom en gång i timman festen av natten, det var främst det som fick mig att känna att jag fick nog, dessutom var dom som sagt relativt stora :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar och erfarenhet. Smart lösning det där med att skjuta på målet 30 minuter hela tiden. Då blir det ju aldrig en jättechock eller en jättekamp för den delen heller. Som du sa så var ju dina barn rätt stora när du vande av dem och jag har inte tänkt att helt vänja av nu heller. Det jag tänkte var mest att kanske inte behöva vakna för att mata mer än en gång/natt. Han äter ofta i samband med att han somnar runt 19.30 och sedan brukar han vakna när jag går och lägger mig runt 23, ibland inte förrän vid midnatt. Sedan vaknar han runt 2-3tiden och där emellan tills att han vaknar för dagen vid 6tiden så äter han säkert 2 gånger till. plus at han småsnuttar lite när han får ligga kvar hos mig ibland.

      Helst av allt önskar jag att han bara kunde vakna vid typ midnatt och sedan sova fram till kl 6. Men jag skulle också vara nöjd om han åt vid midnatt och sedan vid 3tiden och sedan sov till 6. Men jag förstår ju att detta är en process. Vet dock inte riktigt hur jag ska lyckas mata honom oftare om dagarna. Nästan jämt så äter han var tredje timma, och det är för att jag ofta erbjuder honom då. Jag tror egentligen inte att han är hungrig varje gång för ibkand när vi är ute och gör saker så klarar han sig som sagt både 4 och 5 h innan han gnäller av att han är hungrig. Jag tror att han bara skulle kräkas mer av att äta oftare än var tredje h. Hur ofta har dina barn ätit när du menar att de ätit oftare? :)

      Radera
    2. Jag tänkkte främst eftersom jag såg att du skrev någonstans att det kan gå 4-5 timmar på dagen då han klarar sig utan mat, rimligtvis borde man då kunna mata var tredje timma (erbjuda åtminstone, vill barnet inte äta så går det ju inte att tvinga ;) ) hela dagen, för då borde drt rimligtvis kunna gå 4-5 timmar nattetid istället utan mat :)

      Jag tror att "mitt sett" kan funka även på mindre barn, jag gjorde det när jag inte orkade stå ut längre ;) de två äldre slutade självmant äta på natten vid 7 månader och 9 1/2 som hag nämnde, och då hade de känts som ett bra tag som dom egentligen inte var vrålhungriga ;)

      Du skulle ju kunna prova att sakta plana ut så Mio till slut får första målet typ 02.30-03.00, och låta honom äta fritt därefter? Skulle du då gå och lägga dig vid 20.00 en kväll blir det ju ändå ganska många timmar sammanhängande. Har du tur kanske han gör som min grabb som tröttnade på att vakna, buffas, somna om, vakna, vaggas, äntligen äta (!) några nätter så han bara valde att sluta helt istället ;)

      Radera
  2. Jag fick tipset att ge mer mat på dagen, funkade inte för oss men kanske funkar det för er :) För Rex var det så att han inte blev nöjd förrän han började få riktig mat. Han åt ett mål välling på natten ett tag men slutade sen självmant med det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tycker inte heller riktigt att det hjälper här att han får mat oftare. Det var en period när han åt typ varannan timma dygnet runt och inte blev nätterna bättre för det. Kan tänka mig att det kanske inte blir bättre här heller förrän han börjar äta mer riktig mat. Nåja, sova kan man väl göra i ett annat liv ;)

      Radera
  3. Nu har du börjat introducera mat smått redan som jag förstått det men det är inga större mängder Mio får i sig (vilket låter fullt normalt). Om det då ibland går 4-5 timmar om dagen emellan amningarna är det egentligen inte konstigt att han vill amma på natten också och då utav hunger/törst.

    Vi glömmer också av ibland att amning inte bara är mat och det blir ännu tydligare att amning är mer än bara mat när barnet börjar komma upp i åldern. Ju mer fast föda barnet börjar äta desto mer blir amningen en törstsläckare, en tröst och en tillfredställare av närhetsbehov. Bröstet är en trygghet.

    Känns det övermäktigt att amma om nätterna ska du självklart inte göra det mot din vilja utan lyssna på kroppen men om Mio heller inte äter eller ammar jätte ofta om dagarna då är det näring som han förmodligen behöver under nattamningarna. Du kan prova att erbjuda bröstet oftare om dagarna och se till att han får i sig bröstmjölk innan han somnar.

    Annars så låter det som en fullt normal 5 månaders bebis att vakna och amma 3-4 gånger om natten. Så det är inget konstigt med det heller! När min son var 5 månader ammade han samma antal och visst finns det dem barn som ammar mer sällan än så om natten precis som det finns dem som ammar betydligt oftare också.

    Jag kan rekommendera boken "Somna utan gråt" om du bestämmer dig för att avsluta amningen om natten helt. Den har goda råd och tips. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är precis sådant här man inte vill höra när man skriver ett inlägg om önskan om mer sömn, hehe ;)

      Men ju mer jag läser både kommentarer här samt lite överallt så inser jag ju att Mios ätande är precis lika normalt och vanligt som att inte äta alls på natten i denna åldern. phu.

      Och egentligen är det inte själva amningen i sig som jag har problem med. Jag gillar att amma, det fungerar fint och är mysigt. Det är främst på natten som jag önskar att jag fick sova mer och äta mindre så att säga. Så jag vill inte börja med välling/ersättning istället för att amma, för då måste jag ju ändå vakna och ge mat. Då är det ju faktiskt 10 gånger smidigare att bara amma honom.

      Jag tänker nog inte heller att han skulle sluta äta helt, pang bom såhär på natten nu men en liten önskan om att han kanske bara äter en eller två gånger på natten har jag allt. Det börjar liksom kännas efter 5 månaders sömnbrist om man säger så.

      Nu tänker jag nog inte göra så mycket fram tills att han förhoppningsvis börjar äta lite mer mat om en månad eller två. Kanske löser sig detta automatiskt när han börjar äta lite mer fast föda. Då kanske har står sig lite bättre på natten. Annars får jag väl försöka att ge honom ännu mer mat på dagen (för det mesta äter han var 3e h, ibland även efter 2½) och se om det hjälper.

      Tack för tipset angående boken. Det låter som en fin bok. Alla vill väl att barnen ska somna utan gråt :)

      Kram

      Radera
  4. Oj, vad dåligt minne jag har märker jag när jag ska tänka till hur nattamningarna slutade :P Men jag tror vi blev rätt bortskämda den första halvåret med en bebis som i stort sett sov rätt bra på nätterna. Sen lyckades jag med konsten att kunna amma utan att egentligen vakna till. Min sambo sa att han blev impad av mig att jag så smidigt kunde erbjuda bröstet till Neo om han vaknade nattetid och sedan fortsätta sova. Haha.

    Vad jag minns tyckte jag att nätterna blev mer hipp som happ då Neo var efter halvåret och hade börjat med riktig mat. Ingen logik där inte. Hehe. Nu är han ju 1 år och brukar ha i snitt 2 uppvak innan midnatt. (Om han lägger sig runt åtta). Sedan stensover han fram till sju-halv åtta på morgonen. Eftersom jag lägger mig runt midnatt lider jag inte av att komma in i Neos rum och erbjuda bröstet. Ofta vaknar han och är lite ledsen över att ingen är där för att leka med honom... Inte egentligen pga hunger. I förrgår hittade vi honom sittandes i sängen, med ryggen mot dörren och satt och dansade... Hahaha.

    Vi är nöjda att Neo sover i sitt rum i sin säng. Sen att jag gärna sover bredvid är ett arrangemang som fungerar för alla =) Ingen får sin sömn störd.

    SvaraRadera