Magstatus

Vecka 24

Nu har det gått lite tid igen sedan jag skrev om magen sist. Fortfarande kan jag väl inte säga att det händer så mycket nytt så det gör ingenting om inte uppdateringarna är veckovisa just nu.

Hur som helst tänkte jag att det kanske var dags att bjuda på en ny magbild och lite status. Ni får ursäkta bildens mindre bra kvalité men jag snabbtog en nu precis så varken ljuset eller motivet befann sig i den mest optimala tidpunkten på dygnet ;)

Tänk att jag redan är i vecka 24. Nu går det undan. Men på ett väldigt härligt sätt. Än så länge känns det som att förlossningen och livet som tvåbarnsmamma ligger väldigt långt fram. Till och med så långt fram så att jag knappt börjat tänka på något av det än. Konstigt det där hur man på bara ett par veckor går från att känna att bebisens ankomst är så långt bort så att framtiden nästan känns som en dimma till att helt plötsligt känna att det kan hända vilken minut som helst och att man måste förbereda allt och boa ordentligt. Men Mio slog det till runt vecka 30 tror jag. Och det lär det nog göra den här gången med. Så jag har flera veckor kvar innan jag inser på riktigt att det faktiskt snart kommer en till familjemedlem :)

I övrigt så mår jag kanon. Var hos barnmorskan i veckan och lyssnade på hjärtljuden för första gången. Det var mysigt. Mio var med mig och han tyckte nog att det var spännande med hjärtljuden för att han helt tyst just då och bara tittade med stora ögon. Min lille prins som ännu inte förstår vad som döljer sig i min mage.

Jag tog blodprov också och fick vet att min järnvärde tydligen var lite lågt så jag har fått börja med järntabletter nu. Jag har faktiskt inte känt av alls att jag har lågt järnvärde. Inte varit mer trött eller någonting. Men men, det gör mig ingenting att äta de där tabletterna. Det gjorde jag med Mio på slutet också och jag påverkades inte alls av dem så det lär jag inte göra den här gången heller.

Eftersom att det var första gången vi mätte magen så är det ju svårt att veta vilken kurva jag kommer ha. Men just nu så hamnade magen mitt på den översta kurvan. Med Mio låg jag alltid mitt på kurvan så det är större den här gången. Eller så är jag helt enkelt egentligen längre gången, vilket jag fortfarande tror. Men det ändras ju inga datum nu i efterhand så just nu ser det bara ut som att livmodern är lite stor. Om det har någon betydelse eller inte vet jag inte? Vi får väl se hur det utvecklar sig. I alla fall är det kanske inte så konstigt att min mage verkligen är stor om nu livmodern också är stor i storleken!?

Den här lilla bebisen är himla aktiv. Jag har sagt det förut men jag måste ändå säga det igen att det är vansinnigt skönt. Mio var så lugn ibland så att jag var riktigt orolig. Det behöver jag definitivt inte vara med den här bebisen. Hon sparkar mest hela tiden. Hela magen hoppar runt och jag kan tydligt se om hon ligger till höger eller vänster. Så nu känns det som att hon börjar bli rätt stor :)