En vecka över tiden idag och jag vaknar upp och mår riktigt bra. Det var otippat men väldigt trevligt såklart. Jag har sovit bra hela natten och vaknade utsövd och inte ens särskilt ont i kroppen hade jag heller. Det är ju helt underbart. Nu känner jag verkligen att det här kommer bli en bra dag som nog kommer att gå rätt fort för jag har energi att göra massa saker.
På något sätt tror jag också att det lite var en magisk gräns igår. Det var så laddat på något vis att man går och väntar så jag spände mig nog och allt blev liksom bara pest. Nu känner jag verkligen att jag inte har några som helst förhoppningar på att den här bebisen ska komma ut av sig självt så det är lika bra att inte tänka på att han kommer göra det varje minut av varje dag. Istället är jag nu inställd på sista dagen som han faktiskt får vara i magen innan det blir igångsättning och nu helt plötsligt är det ju inte så lång tid kvar tills dess. Vi längtar såklart ihjäl oss efter vår bebis men han kommer helt enkelt när han kommer :)
Nu ska jag mysa ner mig i soffan framför en film och med god frukost, sedan starta dagen med lite frisk luft, städning, brödbak, matlagning, pyssel, lek med katten och läsning. Det ska nog hålla mig sysselsatt tills Mattias kommer hem från jobbet. Allt sker ju verkligen inte i ultra speed här nu för tiden nämligen ;)
Då tror jag att han kommer idag, men är fortfarande inne på mitt +10 lite grann ;) men många får sova en skön natt innan det sätter igång, typ som kroppens egna sätt att ladda energi :) lova att skriva ett snabbt inlägg när det är dags, om så bara ett litet ord! Jag går som på nålar här hemma ju :D /jessiwill
SvaraRaderaJa, det hade ju såklart varit trevligt om han kom idag men jag tror nog ändå inte det. Här är det nämligen precis som vanligt, med andra ord... ingenting alls händer ;) Nåja, det känns som sagt konstigt nog helt okej just idag :)
RaderaJag hoppas för din skull iaf :) sedan när han är ute så kommer det komma dagar då du önska att du kunde stoppa in honom igen ;) försök gör det bästa av sitsen, fastän det är jäkligt svårt ;)
SvaraRaderaJag är iallafall väldigt glad för er skull, snart är han äntligen här! Så efterlängtad :) /jessiwill
Ha ha, så roligt det lät med önskan om att stoppa tillbaka honom. Idag passar jag på att njuta a´v att göra vad jag vill, när jag vill :)
SvaraRaderaMalva föddes på bf+8 och Valter på bf+2 :)
SvaraRaderaJag svarar på din fråga här också eftersom jag inte vet om du går tillbaka och läser:
Jag tycker inte på något sätt att det är finare att föda naturligt men eftersom jag välsignats med relativt enkla och inte speciellt långdragna förlossningar så har jag aldrig känt att jag velat ha något annat än lustgas. Självklart gjorde det ont och var jobbigt men jag har aldrig känt att jag tappat kontrollen eller att jag inte skulle klara av det. Skulle jag däremot mot all förmodan få en ruskigt lång förlossning den här gången så är jag inte emot ryggbedövning men jag har svårt att tro att det skulle bli så.
kram