Något på G?

Ja, mina vänner, det är ju väldigt sällan jag sitter uppe mitt i natten och på helgen dessutom och skriver inlägg i bloggen men jag kan helt enkelt inte sova i vilket fall så jag passar på att skriva av mig lite för det kan hända att det är något på G här. Och när jag säger på G så JA, så menar jag som i förlossningsdags.

Jag har haft lite lätt mensvärk i ett par dagar nu, och då har det som sagt varit väldigt lätt. Har inte alls klockat eller så utan mest bara känt av en liten molande värk som kommit och gått lite. Så idag när det satte igång igen runt 16-tiden var jag inte direkt förvånad och reflekterade inte så mycket över det heller. Men när det gått kanske en timma eller två och mensvärken kommit och gått med vad jag uppfattade som jämna mellanrum skojade jag lite med Mattias och sa att "det kanske drar igång idag". Vi båda blev lite extra pirriga men skojade ändå bort det för det kändes liksom inte realistiskt.

Vi lagade middag och tittade på en film och åt lite gott och någonstans här kände jag att mensvärken hållit på att komma och gå lite väl många timmar (om jag jämförde med innan) så jag installerade någon typ av värkapp och satte igång att smygklocka under filmen. Det var ganska uppenbart att det var regelbundna smärtor jag hade, genomsnitt 4,20 min och de höll i sig i genomsnitt 45 sekunder. Jag började fundera på om det var rejäla förvärkar jag hade eller om det faktiskt, på riktigt, kunde vara något på G? Men jag uppfattade ju inte direkt att jag hade några sammandragningar så jag trodde såklart bara att det var lite övning magen höll på med, men det började göra lite mer ont och klockan började bli läggdags så jag började helt klart känna mig lite pirrig och nervös.

Tappade upp ett bad för jag hade ju läst att förvärkar kan avta då så jag tänkte väl egentligen mest se till att det onda avtog och sedan gå och lägga mig men det blev snarare tvärtom och smärtan ökade lite. Här började jag också känna att det nog var sammandragningar inblandat. När det gjorde som mest ont så blev magen hård, detta kunde jag dock bara känna när jag faktiskt satt med händerna på magen, så det är ju inte så konstigt att jag inte tidigare känt av sammandragningar för jag sitter inte och känner på magen jämt och ständigt. Försökte klocka lite igen men tyckte det var svårt och vet inte om jag riktigt fick något korrekt resultat.

Tillslut gick jag och la mig och sakta men säkert tyckte jag nog att värkarna försvann så innerst inne blev jag ju lite besviken för vid det laget så började jag faktiskt tro att det nog var något på G. Men jag behövde kila upp och kissa och så fort jag ställde mig upp så satte det onda igång igen, värre än förut.

Men väl i sängen så avtog det igen (trodde jag) och jag lyckades somna. Vaknade dock till lite då och då av ont i magen (eller kan jag kalla det värkar?) men jag uppfattade nog inte så mycket mer än att jag hade lite ont och slumrade till emellan. Men sedan kom det några värkar som gjorde så ont så att jag verkligen blev klarvaken och när jag tittade på klockan insåg jag att det bara gått 1,5 h och att värkarna förmodligen fortsatt att komma och gå rätt regelbundet men att jag lyckats slumra mig igenom en del.

Detta var alltså kl 1.30 och det är rätt svårt för mig att sova här nu måste jag erkänna. Jag var egentligen på väg upp för att ta två Alvedon för det har jag hört att förlossningen ändå säger till en att göra om man ringer in, men när jag väl klev upp nu så känns det som att värkarna försvann. Ja, inte helt kanske men nu snackar vi att de kommer väldigt oregelbundet i alla fall (har inte klockat). Jag borde väl egentligen gå och lägga mig igen men tror ni att jag har ro för det nu? Njäe, inte direkt!

Ja ja, det finns inget jag kan göra mer än att bara vänta. Antingen så är det något på G eller så är det bara falskt alarm och det kanske avtar helt under nattens gång. Det kan bara tiden utvisa. Om jag ska vara ärlig så tror jag mer på det sistnämnda för det känns så overkligt att det möjligtvis skulle vara på riktigt, NU! Får väl uppdatera er senare igen, spännande ;)