Falskt alarm

Jag hade värkar till och från hela natten och jag pendlade mellan att sitta vaken framför TVn och slumra i sängen. Det var svårt att få en uppfattning om hur värkarna var för ibland kom de med 15 minuter emellan för att bara stunden efter komma med 1-2 minuter mellan. Jag lyckades som sagt slumra till ett par gånger under natten men vaknade ändå till vid varje värk som gjorde ont. Vid 6-tiden var jag beredd att gå upp och se till att få ut lille bebisen idag men han hade tydligen andra planer för då slutade värkarbetet helt. Kl 7 tror jag sista värken var och det var en fesljummen en.

Mattias skulle ändå iväg på morgonkvisten så jag gick upp med honom i alla fall och åt frukost och tänkte att det kanske skulle komma igång igen så jag tog en morgonpromenad och fick väl två lätta känningar där vid 8.30-snåret. Sedan dess har jag nog inte känt ett smack och jag måste erkänna att jag känner mig lite besviken mest p.g.a att jag ändå hade det rätt kämpigt hela natten, till ingen nytta?

Hur som helst så kanske det var bra att det avtog en stund för efter morgonpromenaden var jag så himla trött eftersom jag knappt sovit på hela natten så jag gick och la mig och vaknade nyss, ljuvligt. Känner mig fortfarande lite grusig i ögonen men ändå mer än redo om det nu skulle sätta igång igen. Idag hade egentligen varit en helt perfekt dag att födas för vädret är UNDERBART. Det är lite kyligt men solen strålar så vackert. Hör du det lilla bebis. Idag hade varit en bra dag ;)