De senaste dagarna har det verkligen varit full rulle i magen. Sparkarna har ju ändrat karaktär sedan någon/några veckor tillbaka och är numera mest buffar även om han ibland lyckas få till en och annan kick också. Men som sagt, de senaste dagarna har det verkligen varit full håll igång där inne. Det är precis som att han försöker komma ut på alla möjliga ställen förutom just där han ska komma ut. Eller förresten, där borrar han också ner sig så han vill helt enkelt komma ut överallt och om bara några få ynka veckor är han SÅ välkommen!
Idag var det verkligen extra påtagligt hur stor han måste vara nu och att det verkligen finns en bebis i min mage. Det var så himla tydligt att han vände sig eller vad han nu gjorde. En liten rumpa/fot/knä/armbåge eller något annat tryckte som bara den ut sig mot ena sidan. Kroppsdelen var jättehård, nästan så att jag trodde att det kunde vara huvudet (men jag tror inte det var det i alla fall för jag är rätt säker på att han fortfarande ligger neråt) och det var så häftigt att kunna känna sin lilla bebis så tydligt, även om jag inte vet exakt vad jag kände.
Längtar så tills jag få känna honom på riktigt, pussa på de små fötterna och händerna, snosa lite i hans hår (jag hoppas han har lite hår för det är så gulligt), stirra in i hans ögon och givetvis bara ligga lite hud mot hud och få känna hans lilla hjärta slå och veta att han är MIN :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar