Vecka 19

Vecka 19

Då var det åter igen dags för en liten update. De senaste dagarna har det varit full fart för mig med lite besök, barnpassning, ärenden mm. Jag har haft fullt upp de flesta dagarna och jag har varit så slut på kvällarna så bloggen har, åter igen, kommit lite i skym undan.

Hur som helst, mina fina läsare, kan ni tänka er att jag är i vecka 19 redan? Det är rätt galet faktiskt måste jag säga. För 7 veckor sedan trodde jag inte ens att jag skulle komma hit men vår lilla tjej är en riktig kämpe och det bara känns att hon vill leva. Hon har redan övervunnit en del dåliga odds och trots ännu sämre odds så fortsätter hon att sparka i mig, så än är hoppet inte borta om vår lilla tjej.

Den senaste veckan har varit rätt tuff. I början av veckan trodde jag att illamåendet hade blivit lite bättre då jag gick några dagar utan några som helst besvär. Då passade jag på att gå på stan, städa, laga mat, baka och fixa inför julen. Men så var det ju det där med sömnen. Blir den rubbad så mår jag så himla dåligt dagen efter och bra sömn är det sista jag har haft den här veckan. Ryggont har verkligen börjat säga sitt här och framför allt på natten, typiskt.

Igår vaknade jag och mådde SÅ kasst. Lyckades klara mig undan kräk men M var borta hela dagen i skolan (verkligen alltså, han åkte vid 8 och kom hem vid 20.30) så det var så kämpigt att känna sig dålig och inte kunna få någon hjälp. Mådde verkligen illa och all kraft hade runnit ur mig. Jag tror inte jag hade feber eller så men det kändes nästan som influensa med frossa, så dålig var jag. Orkade knappt röra mig för varje rörelse kändes ansträngande och någon mat var det inte riktigt tal om. Blev någon macka och clementin och vid 20tiden släpade jag mig ut i köket och kokade lite pasta.

Blev rätt orolig faktiskt att det hade hänt lilla tjejen någonting. Att hennes hjärta slutat slå och att det var kroppens sätt att reagera på att någonting inte stod rätt till. För jag kände henne inte på hela dagen igår så jag var orolig samtidigt som jag var så dålig så jag inte riktigt orkade bry mig. Jag orkade bara sova.

Idag mår jag mycket bättre, även om frukosten inte fick stanna i magen, och kunde för ett par timmar sedan pusta ut för då kickade hon på ett tag som för att säga att hon var okej :) Men ryggen alltså, AJ. Jag får ont i alla positioner känns det som. Värst är det nog när jag sitter eller ligger men jag orkar liksom inte gå omkring hela tiden heller. Borde ifs bli bättre på att ta mig ut på promenad varje dag för att åtminstone avlasta ryggen lite, men det är inte heller så lockande mitt i all snöslask. Bunkrar upp med kuddar att sitta på, ha bakom ryggen, mellan benen, på sidorna, ja lite överallt samt en vetekudde som gör gott. Undrar om det finns något band/stöd som kan spänna åt lite runt ryggen som ger lite stabilitet? Känns som att det är något jag behöver nu.

Det här med att vara gravid var visst ingen dans på rosor för mig har jag insett. Och bara tanken på att jag går igenom allt det här för KANSKE ingenting känns nästan overkligt. Måtte hon klara sig och komma ut levande så är allt det här väldigt värt det och lite till.

Slutligen kan jag meddela att vikten ligger stadigt på ca -2 kg från start. Vet inte om det är illamåendet/kräkningarna som gör det eller att hon är rätt liten? Men nu börjar jag snart undra om det inte är dags att gå upp lite i vikt? Jag menar, SÅ mycket kräks jag inte längre. Hoppas att hon tar den energin som hon behöver i alla fall.