Vecka 18

Vecka 18

Jag tycker verkligen att tiden går fort framåt nu. Den här senaste veckan har bara flugit förbi och jag är redan i vecka 18. Snart börjar man nosa på halvtidsstrecket och jag undrar om vi kommer komma dit?

Jag minns att det var någon som sa att efter vecka 12 så rusar tiden fram och jag kan i princip hålla med. Åtminstone från si sådär vecka 14 tycker jag att tiden har rusat fram. Magen trycker utåt hela tiden och jag känner mig så fin med min lilla bula, som numera inte känns så liten längre. Jag tycker allt att man utan problem kan se att det är en bebis som döljer sig i magen nu och inte bara extra mat. Den är rund och fin och hård när man känner på den.

Inga sparkar/fladder har jag känt ännu, men jag tror det är en rätt lugn tjej där inne. Hon får ju kämpa en del bara för att orka med att leva så ansträngningar som sparkar kanske hon inte gör så mycket. Kunde se det tydligt på ultraljudet igår att hon inte rörde sig så mycket längre.

På något vis vill jag väldigt gärna få känna små rörelser, oavsett vad som sker. Jag vill gärna ha den  erfarenheten med mig och det känns lite viktigt att jag liksom får känna henne på det viset.

Fortfarande så känns varje dag som en förberedelse för att säga hejdå. Jag tänker mycket på en eventuell förlossning och vad som kommer hända sedan. Kommer man orka att ens försöka skaffa barn igen på lååång tid? Kommer man vilja ha barn just nu eller ta en paus i allt vad det innebär? Tänk om det inte går vägen då heller, orkar man någonsin ha barn då över huvud taget? Många sådana tråkiga tankar som snurrar.

I övrigt mår jag lite bättre nu med illamåendet tycker jag. Mådde illa i morse men lyckades undvika en kräkning. Kanske vänder det nu, äntligen efter ca halva tiden? Vikten ligger stadigt på - 2 kg sedan graviditetens start.