Ja, då var det snart dags för ett till ultraljud. Befarar alltid det värsta. Känner ju ingenting från magen än så det är omöjligt att veta om hon fortfarande lever eller inte. Känns nervöst och lika jobbigt varje gång. Men man måste samtidigt vara förberedd när vi vet hur stor risken är att hon en dag inte ska orka kämpa mer. Nu håller vi bara tummarna och hoppas på det bästa...
Lycka till!
SvaraRadera