Wow, nu är jag trött och helt slut. Har precis avslutat en läggning som tog runt 1 h med konstant skrik. Insomningarna och nätterna blir bara värre och värre och jag vet verkligen inte varför eller vad jag ska göra?
Vi hade underbara insomningar förut. Mio var jättelätt att lägga bara han fick sin napp och snuttefilt så kunde han underhålla sig själv en liten stund innan han somnade, om han inte somnade på direkten. Aldrig skrik eller gråt.
Men sedan någon månad tillbaka har det här börjat, han skriker och skriker. INGENTING hjälper, varken att buffa, smeka, amma, hålla handen, ligga bredvid, bära omkring osv. Det hela slutar alltid med att han är vaken 2-3 h extra än vad han borde och han somnar nog av utmattning när han skrikit tills han är helt slut.
Sedan börjar natten, vi har ju haft lite småproblem med natten sedan han var typ 2 månader. Han ville ju äta flera gånger och de flesta sa att vi bara skulle låta honom äta när han ville och att det skulle gå över när han började äta riktig mat.
Sedan dess tror jag att vi har haft 2 bra nätter, när han bara ätit och vaknat någon gång, men i övrigt så är våra nätter jättejobbiga.
Vår nästan 8månaders kille äter nog fortfarande 3-4 gånger på natten. Där emellan bökas det. OJ, vad han bökar. Mattias har ju flyttat ut till soffan men inte ens vår 180 säng verkar vara stort nog. I natt följde han efter mig som en liten igel och han låg som en deodorant i min armhåla hela natten. Jag flyttade på mig och han följde efter. Det slutade med att jag nästan låg utanför sängen och han i min armhåla en bra bit över halva sängen.
Våra nattsituationer börjar bli rätt ohållbara. Jag känner att jag inte riktigt har energin att vakna 58 gånger varje natt och fixa och dona. Jag vill inte behöva ge honom mat 3-4 gånger/natt och jag vill inte behöva vakna flera gånger i timman och hålla om, krama, buffa, smeka, stoppa in nappen, gå upp och vagga osv.
Nu försöker vi leta all information vi kan i både böcker och på internet för att förstå vad som händer med vår lille älskling och vad vi kan göra för att hjälpa honom (och oss) till bättre sömn.
Separationsfasen!
SvaraRaderaLäs om den! Han börjar inse att han är en egen individ, att han inte sitter ihop med mamma. Det är utan tvekan den tuffaste fasen dom dyker upp i och det är tungt! Tanka honom med så mycket närhet som möjligt och stå ut. Alla mina fyra har hamnat i den mellan 7-9måmader någon gång och den har hållt i 2-4 veckor beroende på vilket barn :)
Hang in there!
Tack för kommentaren. Jag undrar hur länge den här separationsfasen kan hålla på? För det här har nämligen hållit på i 6 veckor nu, med vissa kvällar/nätter något värre än andra. Men i princip varje natt i 6 veckor.
SvaraRaderaJag försöker verkligen ge honom massa kärlek och närhet om dagarna men det är svårt för då är han så aktiv och vill bara hitta på bus :) Dock är han extremt mammig, men det tillhör kanske också denna fasen?
Ja mammig kan höra till. Mina fick panik och illvrålade om jg lämnade rummet. Eller gick tåv steg ifrån dom.. Eller satte ner dom på golvet ;) jag vet att den är outhärdlig, men en vacker dag är den över och då kommer du igen börja fundera på fler barn ;)
RaderaJag var redo att adoptera bort mina under den perioden ;)
Anton hade också en skitjobbig period runt 8 mån. Höll på precis så som du beskriver. Det höll tyvärr i sig ganska länge, kommer inte riktigt ihåg när det blev bättre men det tog nog minst 8 veckor. Till slut var jag så himla trött. Det hela vände dock på en helg! Vi bestämde att han inte fick amma på natten alls längre. Körde tassmetoden när han vaknade på natten. Vi gav honom även dubbel portion gröt på kvällen, med smör i. Sedan dess sover han hela natten igenom minst 5 dagar i veckan. Nu är han 14 mån!
SvaraRaderaTack för kommentaren :) Ganska roligt att du skrev om tassmetoden för jag satt precis och sökte på lite olika metoder och tyckte att tassmetoden lät som en human och passande metod att försöka.
RaderaVi ger honom en portion gröt plus amning innan han somnar och jag tror inte riktigt att han hade klarat en portion till. Men lite smör kan man ju såklart smyga ner i kvällsgröten :) Hoppas kunna dra ner på amningarna lite jag med på natten även om jag inte har något emot att han äter någon gång under natten, bara det inte blir hela tiden som nu!
Ja vi tyckte också att tassandet kändes bäst när vi läste. Men för oss blev det i lite modifierad form, men med den metoden som utgångspunkt. Hoppas nätterna blir bättre snart! Alla barn är ju olika, så vad som funkar för oss kanske är helt fel för er men jag håller tummarna. Anton sover faktiskt som bäst när han ligger i egen säng i eget rum. Innan stod hans säng i vårt rum och då tror jag att vi störde honom på matten!
Radera