Vecka 32

För första gången sedan vecka 12 ungefär så har den här veckan gått långsamt. Jag hoppas att det inte är en trend som hade tänkt hålla i sig för då kommer den här sista tiden bli otroligt jobbig.

Min kropp har liksom kämpat emot mig den här veckan och jag känner mig mörbultad. Jag börjar verkligen känna att det är tungt och nu vill jag inte riktigt vara med längre. Försöker att inte tänka på att det gott kan vara över 2 månader kvar. I bästa fall vill bebis kika ut några veckor tidigare och skona sin mammas krämpor och då kanske det "bara" är 1½ månad kvar.

Nätterna är för det mesta fruktansvärda. Jag ligger bara och vrider och vänder på mig och lyckas inte komma till ro mer än någon timma åt gången. Många nätter har jag legat vaken i flera timmar. En liten positiv sak är att jag inte är kissnödig på samma sätt på nätterna. Ibland klarar jag av hela nätter eller kanske bara upp och kissa en gång. Det är skönt i alla fall.

På dagarna är det tvärtom. Då får jag springa på toaletten i tid och otid. Jag vet inte om det är bebisen som håller på att sjunka ner lite eller om det bara är så att han sparkar på min blåsa, men de senaste dagarna har jag känt som vågor av stick/elstötar vid urinblåsan.

I övrigt har bebis varit nästan överaktiv den här veckan, alltså på ett jobbigt sätt. Det sparkas, buffas och bökas mest hela tiden. Jag tycker det känns obehagligt och inte alls häftigt när det känns som att han försöker ta sig ut på sidan av magen. När jag vilar på sidan är han definitivt inte nöjd för då sparkas det som bara den och ligger jag på rygg är han nöjd men då får jag syrebrist och mår illa istället, så det är inte lätt att hitta en bra ställning att vila på. Men såklart är det skönare att han är väldigt aktiv än om han hade varit väldigt lugn. Jag slipper åtminstone oroa mig.

Att jag är extremt trött på om dagarna är ju inte så himla konstigt med tanke på att jag inte sover på nätterna. Men icke desto mindre är det frustrerande. Jag har ingen ork till att åka iväg och hitta på saker och att bara sitta i en soffa hela dagarna är långtråkigt. Jag hoppas få lite bättre bukt på sömnen under kommande veckor så att jag åtminstone klarar av att åka till affären eller gå ut på en promenad.