Hej

tisdag 4 juni 2013

Trötter

Pust och stön. Jag är så trött. Tycker tröttheten hänger över mig som ett stort täcke som inte går att ta av. Jag är trött jämt, spelar ingen roll att jag sover 10 h på natten. Såhär trött var jag inte förra gången, eller åtminstone så släppte det runt v 10-12. Detsamma med kissandet. Jag får springa på toaletten heeeela tiden. Finns alltid kiss som ska ut. Jobbigt på natten framför allt när sömen blir störd. Värre lär det väl dessutom bara bli med tiden ju mer magen växer. Längtar inte. Efter att behöva kissa ännu mer alltså, magen får gärna komma :)

Började jobba igår och det var blandade känslor. Har hänt jättemycket på jobbet sedan jag var där i slutet av april och det kändes lite kämpigt att gå igenom mängder av papper för att hinna uppdatera mig lite, men jag får ta det lugnt och pö om pö.

Snart är det dags för jobb igen och jag önskar egentligen helst att jag slapp för jag har 100 saker här hemma som jag behöver göra men med jobb på det så orkar jag inte. M gör sin sista vecka på universitetet nu innan hans examen så han har också sjukt mycket att göra. Tyvärr får hemmet komma i skymundan och det är nog något som vi båda mår lite dåligt över för det ser ut som ett bombnedslag här just nu. Stackars Tiger dessutom som inte fått så mycket uppmärksamhet. Känner mig som en dålig matte.

Jag är bara SÅ tacksam över att jag bara jobbar 3 dagar till innan jag har semester. Trots att jag varit hemma ett tag nu så är det ju verkligen inte samma sak som att ha semester när man är frisk. Jag längtar verkligen efter att vara ledig nu när det är strålande väder och jag längtar efter att ha all tid i världen med M som också är helt ledig efter den här veckan.

Jag hoppas att lilla bebis hinner börja sparka under min semester och att jag kan komma tillbaka till jobbet i juli med en söt liten kula.

2 kommentarer:

  1. Den där tröttheten är nog något som aldrig riktigt försvinner när man väl fått barn ;) Men det är värt det! Får man fråga vad du jobbar med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag misstänker det. Det blir säkert bara värre. Men jag försöker inbilla mig att man då åtminstone är hemma och inte mååååste ta sig iväg om man absolut inte orkar. Plus att man kanske kan vila lite kortare stunder på dagen. I hope åtminstone ;)

      Jag jobbar på ett gruppboende för funktionshindrade i olika åldrar med olika handikapp, så det inkluderar oregelbunden arbetstid vilket jag både är tacksam över samt grämer mig över just nu under graviditeten.

      Radera