Wow, imorgon går jag in i v 12. Så bara en vecka innan vi passerat de kritiska veckorna. Åter igen måste jag säga hur fort jag tycker att det har gått. Men om jag ska vara helt ärlig så har jag inte alls tänkt på det lika mycket den här gången. Jag menar, givetvis har jag varit väl medveten om att jag är gravid eftersom hela min vardag har styrts kring det, men samtidigt har jag mer fokuserat på hur jag mår än orsaken till det.
Hur som helst. Generellt sätt så måste jag väl ändå säga att den här veckan har varit veckan när jag lite känner att det håller på att vända för mig. De flesta dagarna har jag vaknat upp och inte känt något illamående över huvud taget. Vissa morgnar har det funnit där men blivit bättre med dagen. Jag har kunnat ta kortare promenader, orkat ha besök och få i mig mat. Jag har förvånats över hur många dagar det tagit mig att återuppbygga min energi och hur snabbt allt kan försvinna igen efter bara en dålig dag.
Jag behöver gå upp och kissa nästan varje natt nu vilket stör min sömn ganska mycket. Jag är så ovan vid det att jag alltid vaknar till ordentligt och har svårt att somna om.
Magen har varit lugn ett par veckor men har nu verkligen kommit igång och jobbar på. Varje dag känner jag hur det sticker och drar i livmodern. För mig känns det skönt att vet att det händer något där inne även om det inte heller betyder så mycket egentligen.
Har väldigt svårt att ligga på rygg nu för tiden. Det trycker för mycket mot magen och jag blir illamående. Nu är jag visserligen en tjej som gillar att ligga på sidan men jag gillar att ligga lite på rygg emellanåt också så det är lite jobbigt och gör det svårt att sova.
Problemet med lukter har så gott som försvunnit, åtminstone dagarna när jag inte är helt däckad. Jag har lyckats steka både kyckling och köttfärs :)
Vikten kilar stadigt neråt och ligger nu på -2 kg men fortfarande är det inget som gör mig ett dugg nervös. Det hinner vända så småningom och jag vet ju att bebisen tar vad den behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar