ÄNTLIGEN

Åh vilken ångest jag har haft den senaste veckan. Jag har inte ens orkat gå in här och skriva just för att jag varit så deppig. Jag har varit så nervös inför dagens ultraljud och hela tiden ställt in mig på att bebis inte ens lever.

I morse var det dags att få "domen". Jag vågade knappt kolla på skärmen ens. Men, mina vänner, min oro var helt förgäves. För där inne låg h*n och sprattlade med armar, ben, händer och fötter precis som det ska. Läkaren såg även ögon, näsa mun samt två fina hjärnhalvor. Lilla magsäcken som fanns tydde tydligen på att bebis verkar kunna svälja ordentligt och att det systemet fungerar fint.

OCH sist men inte minst så var det helt exemplarisk nackspalt som mättes. Väldigt liten och fin och läkaren sa att ALLT såg så bra ut som det bara kan. Nu känner jag mig så lycklig.

ÄNTLIGEN verkar det som att det faktiskt är vår tur. Som en liten bonus hade jag dessutom gått några dagar längre än vad jag tidigare räknat med, trodde han. Mer exakt datum blir det ju på RUL senare.

Men nu presenterar jag stolt vårt lilla mirakel...

BF 5 december 2013