Idag kom det där brevet som man lite väntat på men nästan samtidigt glömt bort.
Nu ligger vår Lilly begravd i minneslunden nära där vi bor. I brevet stod det att hon blev begravd den 6 februari, alltså gick det ändå ganska snabbt. Kanske beror det på att vi valde separat omhändertagande med egen kista osv. Annars kan det tydligen ta upp till 6 månader.
Som alltid får man en liten kall kår genom kroppen när man öppnar kuverten som handlar om Lilly. Man är aldrig beredd. Förra gången var det kistan från Fonus och nu minneslunden från Svenska kyrkan. Tänker aldrig att det ska vara något sådant när jag öppnar posten. Det är lite jobbigt för man vill nästan ha en liten förvarning så man kan sätta sig ner, ta ett djupt andetag och öppna i lugn och ro.
Men nu kommer det nog inga fler brev angående vår lilla tjej. Nu borde allt vara över, rent formellt alltså. Tankarna och sorgen går väl aldrig över helt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar