Skärpning

Nu måste jag verkligen försöka skärpa mig lite med bloggen. Det känns som att det har blivit lite var-tredje-dag-skrivning just för att varken ork eller tid funnits. Men det hoppas jag kunna ändra på.

Tankarna de senaste dagarna har gått till det kommande ultraljudet nästa vecka. Trots att det verkar som att allt står rätt till i magen så oroar jag mig ändå över att bebisen skulle vara död. Det skulle kännas så typiskt på något sätt. När man väl får behålla bebisen i magen så dör den där. Nej, usch. Det hade varit hemskt och jag hoppas och ber innerligt att allt ska se bra ut nästa vecka.

Jag börjar riktigt längta nu efter framtiden med barn. Börjar fundera på namn och hur tillvaron kommer att bli med en familj på tre (eller fler? *svälj*). Ja, tanken på tvillingar skrämmer mig lite medan det är kärlekens högsta dröm ungefär. Men för att vara ärlig tror jag inte riktigt han vet vad han  pratar om. Han tycker det ser gulligt ut, och visst, det gör det verkligen. Men att bära, föda, amma och allt det där till två samtidigt känns lite överväldigande. Kanske vore skönt att få två på en gång om man redan hade ett par stycken innan då en mer eller mindre inte spelade så stor roll. Men med första barnet känns det rätt skönt om det bara är en. Men vi får väl se :)