Äntligen är det dags för lite välförtjänt helg.
Det har varit lite stressigt den här veckan med en deadline på jobbet som ska vara klar senast på måndag så jag har jobbat på detta hela veckan (och drömt om det också). När jag gick hem för dagen idag lämnade jag över det sista på chefen som jag jobbar ihop med och det kändes SÅ befriande.
Sedan åkte vi hem till svärföräldrarna där även svägerska med barn befann sig. Det var jättetrevligt med god mat och härligt sällskap.
Svägerskans yngsta är bara 6 månader och svärfar är helt gaaalen i barnbarn (ja, när vi frågade honom förra julen vad han önskade sig i julklapp sa han "Bebisar! Bara bebisar..." haha, han kommer bli superglad när han får veta) så det var ju riktigt lockande att bara berätta hemlisen där och då.
Men icke, vi har ändå lovat varandra att vänta och det känns ändå helt rätt. Dessutom vill vi berätta när hela familjen är samlad (förhoppningsvis på svärfars födelsedag i november, om vi orkar hålla oss tills dess).
Vecka 6+3 idag. Tycker den här veckan har gått väldigt fort jämfört med förra som bara segade sig fram. Jag mår väldigt bra. Nästan så bra ibland så man undrar om allt är okej. Men inga blödningar har jag haft så jag utgår och tror att allt är bra.
Har lite ömma bröstvårtor när man tar på dem och molvärk i magen lite varje dag som kommer och går. När vi gick från bilen nu för en liten stund sedan så fick jag väldig molvärk mitt i livmodern. Det höll i sig i kanske 10 sekunder och försvann sedan i 10 sekunder och kom tillbaka igen i 10 sekunder. Sedan försvann det helt. Så nu undrar jag om det växer på där inne? Det är så spännande med allt som händer men jag längtar mest av allt tills ultraljudet vi ska göra den 26 september. Är så nervös för att inte se ett hjärta slå men allt är säkert okej och DÅ ska det firas...
Det har varit lite stressigt den här veckan med en deadline på jobbet som ska vara klar senast på måndag så jag har jobbat på detta hela veckan (och drömt om det också). När jag gick hem för dagen idag lämnade jag över det sista på chefen som jag jobbar ihop med och det kändes SÅ befriande.
Sedan åkte vi hem till svärföräldrarna där även svägerska med barn befann sig. Det var jättetrevligt med god mat och härligt sällskap.
Svägerskans yngsta är bara 6 månader och svärfar är helt gaaalen i barnbarn (ja, när vi frågade honom förra julen vad han önskade sig i julklapp sa han "Bebisar! Bara bebisar..." haha, han kommer bli superglad när han får veta) så det var ju riktigt lockande att bara berätta hemlisen där och då.
Men icke, vi har ändå lovat varandra att vänta och det känns ändå helt rätt. Dessutom vill vi berätta när hela familjen är samlad (förhoppningsvis på svärfars födelsedag i november, om vi orkar hålla oss tills dess).
Vecka 6+3 idag. Tycker den här veckan har gått väldigt fort jämfört med förra som bara segade sig fram. Jag mår väldigt bra. Nästan så bra ibland så man undrar om allt är okej. Men inga blödningar har jag haft så jag utgår och tror att allt är bra.
Har lite ömma bröstvårtor när man tar på dem och molvärk i magen lite varje dag som kommer och går. När vi gick från bilen nu för en liten stund sedan så fick jag väldig molvärk mitt i livmodern. Det höll i sig i kanske 10 sekunder och försvann sedan i 10 sekunder och kom tillbaka igen i 10 sekunder. Sedan försvann det helt. Så nu undrar jag om det växer på där inne? Det är så spännande med allt som händer men jag längtar mest av allt tills ultraljudet vi ska göra den 26 september. Är så nervös för att inte se ett hjärta slå men allt är säkert okej och DÅ ska det firas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar